De utforskar häxdans – för en person i taget

Häxan är en figur som samhället har svårt att hantera. Det menar koreograferna Eliisa Erävalo och Halla Ólafsdóttir, som undersökte ämnet i föreställningen "Bitchcraft" 2017, där de förkroppsligade hur kvinnor har använt sig av magi för att utöva social och kulturell makt som de annars har berövats. Nu fortsätter de på samma tema, med föreställningen "Bitch". Även här har häxkonst och ritualer varit en inspiration.

– Karaktären som utvecklades 2017 har en stor kropp, ber inte om ursäkt för sig själv och tar mycket plats. Hon är högljudd. Det är väldigt kul att utforska vad det gör med dansaren, våra danstraditioner och hur man kan leka med dem, säger Halla Ólafsdóttir.

På grund av coronapandemin fick duon tänka om kring premiären. Dansföreställningen ska därför spelas under fyra dagar – för en person i taget.

– Det känns så lyxigt att ha premiär. Vi är tacksamma för människorna som jobbar på MDT (före detta Moderna dansteatern), där alla gör sitt bästa för att följa reglerna och vara försiktiga, så att vi kan fortsätta. Det kommer att bli spännande att möta en publik – EN publik, säger Halla Ólafsdóttir och skrattar.

Teatrala uttryck

Föreställningen handlar om att generera kraft ihop, och är en resa i ritualer som är inspirerade av häxkonstens historia. Men det är dansen och musiken som står i fokus, inte en specifik religion, enligt Eliisa Erävalo som understryker att det inte heller handlar om en historielektion om häxors villkor.

Dansarna använder sig av teatrala uttryck, dansar med eld och tar in naturen i teatern.

– Vi leker med klichéer kring häxans kropp som den fula och den gamla, som bor i utkanten av byn och är galen. Vi vänder på klichéerna så att man får en ny tolkning av dem, säger Erävalo.

Duon utforskar också teatern som en plats för ritualer. När man ramar in något och skapar en ritual ger det en annan närvaro, tycker Erävalo och Ólafsdóttir. Det är den närvaron de är intresserade av. I den finns också en gemenskap som de menar är central för "bitchens" sätt att utöva systerskap och omhändertagande.

Förändrar publikens roll

Att spela för bara en person i taget kommer att påverka dynamiken i rummet, tror koreograferna. Det är lyxigt för dansaren som uppträder. Men det ger också automatiskt publiken ett större ansvar.

– Man blir medveten om att man ska vara med, eller så tänker man ”jag ska inte gå med på vad som helst”. Det väcker en massa tankar om ens roll som publik och det är intressant, säger Halla Ólafsdóttir.

Både hon och Eliisa Erävalo har kunnat arbeta under pandemin, även om alla andra inbokade premiärer har fått ställas in. Men när de släppte biljetterna till "Bitch" tog de slut på ett par timmar, vilket glädjer dem i en tid som är tuff för dansare.

– Det blir extremt tydligt hur prekärt det är att jobba med konst och scenkonst. Det blir verkligen påtagligt nu. Att man plötsligt inte har möjlighet att betala sin hyra, det behövs inte mycket för att hamna där, säger Halla Ólafsdóttir.