MÀsterlig Britta Byström fick visa vÀgen till Beethoven

Per Hellgren ser och hör ett försenat 250-Ärsjubileum av Beethoven men finner en ny favorit i tonsÀttaren Britta Byström.

Solisten Christopher HÀstbacka spelade Beethovens femte pianokonsert tillsammans med Eskilstuna Symfoniorkester under lördagens hyllning Beethoven 250 Är.

Solisten Christopher HÀstbacka spelade Beethovens femte pianokonsert tillsammans med Eskilstuna Symfoniorkester under lördagens hyllning Beethoven 250 Är.

Foto: Per Hellgren

Recension2021-11-14 10:11

Musik

Beethoven 250 Är

Eskilstuna Symfoniorkester

Verk av Ludwig van Beethoven och Britta Byström

Dirigent: Bosse Johansson

Solist: Christopher HĂ€stbacka (piano)

LĂ€ngd: 1 tim, 45 min inkl. paus

Konserthallen, Eskilstuna

Vi skulle ju fira gamle Ludde den hÀr kvÀllen, som fyllde 250 Är förra Äret, men det knixade till sig dÄ med corona och allt, men nu var i alla fall hela symfoniorkestern pÄ plats med rufsig dirigent och spegelputsad Steinwayflygel och vÀlkammad solist.

Man hade ocksÄ den goda smaken att inte bara servera Beethoven rakt av, pÄ kall tallrik, sÄ att sÀga, utan med en sÀllsynt vÀlriktad aptitretare i form av den i sammanhanget unga tonsÀttaren Britta Byström (född 1977) vars splojtans nya "A Walk to Beethoven", uruppförd i fjol, utgjorde prolog till de lÀngre verken.

Britta Byströms musik Àr infallsrik, ovÀntad, spÀnnande och postmodernt lekfull, genremedveten utan att vara det minsta svÄrlyssnad. Hon inspireras inte bara utan citerar Àven flitigt ur mÀstarnas förlagor (i detta fall Beethovens sjunde symfoni) och kryddar anrÀttningen med lekfulla pizzicaton och virvlande klangdriv som gör att hennes musik lÀtt kÀnns igen av det trÀnade örat.

Hon har inspirerats av allt frÄn Olle Baertlings mÄleri, Lagerlöfs Nils Holgersson och Frödings dikter till den historiska tonsÀttarelitens största kanoner som Beethoven, Britten med flera.

"A Walk to Beethoven" Àr cirka 10 minuter lÄng och bestÄr av 14 smÄstycken vilka spelas sömlöst efter varandra, frÄn det inledande pizzicato-knÀppandet pÄ strÄkinstrumenten till det framvÀllande blÄset, det atonala bruset och det kontrastrika pusslet till de stÀndiga flöjterna och violinerna som ofta befinner sig i de högre registren, ett av Byströms mÄnga signum.

Orkesterns spelglÀdje Àr inte att ta miste pÄ och stycket blir kvÀllens höjdpunkt.

SĂ„ till kvĂ€llens stora stjĂ€rna, pianisten Christopher HĂ€stbacka, en ung virtuos som i Beethovens femte pianokonsert fĂ„r hela Steinwayflygeln att glĂ€nsa till lite extra. 

Med Ă„terhĂ„llet minspel, synbar lĂ€tthet och utan alltför yviga manĂ©r spelar sig HĂ€stbacka igenom detta vackra böljande verk dĂ€r han ömsom klinkar lĂ€ttjefullt, ömsom hamrar ner ackorden vĂ„ldsamt medan orkesterns urkraft virvlar runtom honom som den mĂ„nghövdade underhĂ„llningsmaskin den dĂ€r. 

Beethoven i all Àra, men Britta Byström Àr faktiskt den jag tar med mig hem efterÄt.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!