Lånta Versailles-fjädrar i deppigt sängkammarspel

Drama/Romantik

Titel: Jeanne du Barry
Visas på: Bio
I rollerna: Maïwenn, Johnny Depp, Benjamin Lavernhe
Regi: Maïwenn
Speltid: 113 min
Betyg: 2

När Sofia Coppola stoppade Marie Antoinettes fötter i ett par Converseskor i sin ytterst amerikanska tolkning av den slösaktiga tonårsdrottningens liv skrev hon populärkulturhistoria. Den franska regissören Maïwenn ("Polis", "Arvet") delar Coppolas vurm för trendig 1700-talsdekadens, rysch, pysch, sex och svulstighet, men hennes kostymdrama om generationen före den extravaganta "änkan Capet" (ett av Marie Antoinettes många alias) överskuggas helt av den skandalomsusade filmstjärnan Johnny Depps föga kungliga comeback. I de lånta Versailles-fjädrarna förvandlas hans Ludvig XV av Frankrike till en livstrött och passiv regent som förvisso talar skaplig franska men inte direkt på kärlekens språk-nivå.

Regissören Maïwenn har rollsatt sig själv som den vrålvackra, fräcka och driftiga kurtisanen Jeanne Bécu. En pedagogisk berättarröst upplyser att hon trots sin påvra bakgrund, den tuffa tiden i kloster där hennes sexuella drifter och skönhetskapital undertrycktes, sakta men säkert arbetar sig in i allas hjärtan och upp till den lika kristna som vänstrande franske kungens innersta krets. Ludvig XV finner henne oemotståndlig och för att tysta hovets skvaller och sina lite väl karikatyriskt porträtterade döttrar förser han Jeanne med en grevinnetitel, efternamnet du Barry och en självklar plats vid sin sida som officiell kunglig mätress. I alla fall tills smittkoppor tvingar honom till sin dödsbädd och den 14-åriga kronprinsessan Maria Antonia gör entré.

Berättelsen dignar under höga feministiska ambitioner men på duken överges dessa till förmån för en glassig yta, spring och stoj i Versailles guldskimrande salar, långsamma parader i luxuösa Chanel-kostymer och Johnny Depps upprepade perukprovningar och gåtfulla minspel i pudrig närbild. Den sociala utfrysningen, sorgen efter nära vännen Adolphes död och de ständigt pågående rafflande maktspelen hastas förbi i syfte att utmåla Jeanne du Barry som omänskligt godhjärtad, smart och karismatisk.

Men det som skaver mest under krinolinerna är den påstått "stormiga romansen" mellan du Barry och Ludvig XV. Potentialen hos ett praktfullt påkostat kostymdrama låg på bordet, men vi serveras en tallrik kemi- och fantasilös historisk romans, och ett i högsta grad Depp-igt sängkammarspel.