"Det starkaste Jonas Gardell har skrivit"

Roman

Jonas Gardell
Fjollornas fest
Norstedts

En varm sommarnatt 1971 samlas i Stockholm stans alla "fjollor" – feminina homosexuella – för att festa in sina nya klubblokaler vid Piperska muren på Kungsholmen. Och festar gör de, Rosa, Nana och alla de andra. De dricker och skrattar och gråter och talar om de döda, och i den snörvlande fyllegråten finns sorgen, lika patetisk som äkta. "Horor" och "sjanor" kallar de varann, men mellan dem finns den gemenskap som de inte har kunnat hitta någon annanstans.

Samtidigt växer Mikael upp i en förort, en ensam pojke som inte passar in. Mikael längtar bort, vet inte till vad, men han drömmer om den där främmande farbrorn som hans mamma noga har varnat honom för. Mikael är rörande naiv och gränslöst godtrogen. När han är 14 år möter han honom så, farbrorn, han bjuder inte på Tutti frutti-tabletter utan på cigaretter. Farbrorn är en lika motbjudande som sorglig figur – men Mikael följer honom. Han följer honom, söker sin förövare, för den svidande längtans skull och för hoppet om att någon gång få uppleva något som han tror är kärlek.

Det som sedan följer är nästan outhärdligt att läsa om och tillhör det starkaste som Jonas Gardell har skrivit. "Fjollornas fest" skildrar gayrörelsens förtrupper, människor som var och i någon mån fortfarande är bland samhällets mest föraktade. Få kan som Gardell förena den dråpligaste humor med tragik; lågmäld, stilla, men så djup att det svindlar för läsarens ögon.