Förbjudna böcker: "De smÄ tingens gud"

Arundhati Roys moderna klassiker "De smĂ„ tingens gud" hyllades vĂ€rlden över – men i Indien försökte kritiker förbjuda den. Redan dĂ€r fanns ocksĂ„ fröet till den aktivism som fortfarande gör författaren kontroversiell.

Den indiska författaren Arundhati Roy. Arkivbild.

Den indiska författaren Arundhati Roy. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Litteratur2023-07-03 08:01

De som uttalar sig kritiskt om Indiens politik kallas numera förrÀdare, det sade den indiska författaren och aktivisten Arundhati Roy under Svenska Akademiens temadag om yttrandefrihet i vÄras. SjÀlv har hon Ànda sedan genombrottet med debutboken "De smÄ tingens Gud" 1997 varit en kontroversiell person i hemlandet.

Boken tilldelades Bookerpriset och hyllades vÀrlden över. Den utspelar sig i delstaten Kerala pÄ 1960- och 1990-talen, och i centrum för handlingen stÄr en vÀlbÀrgad familj, dÀr de tvÄ tvillingbarnen Rahel och Estha Àr huvudpersoner. NÀr en hemlig förbindelse upptÀcks mellan den frÄnskilda dottern Ammu och den oberörbare snickaren Velutha blir familjen skandaliserad och faller samman.

– Boken rörde upp starka kĂ€nslor för den berör kĂ€nsliga Ă€mnen som kastsystemet, sexualitet och den kommunistiska rörelsen i Kerala. Roy var en del av ett syriskt-ortodoxt samhĂ€lle, hon Ă€r halvt syriskt ortodox och halvt bengali, och har tagit motiv frĂ„n sitt liv, sĂ€ger Sheila Ghose, litteraturvetare vid Södertörns universitet.

I ett land som allt mer prÀglas av hindunationalistisk politik har Arundhati Roys litteratur blivit mer kontroversiell. De styrande i partiet Bharatiya Janata Party har drivit pÄ en utveckling dÀr bokförlag drar tillbaka böcker som kritiserar den nationalistiska vurmen, vilket Roy tidigt gjorde.

KÀrlek över kastgrÀnser

Men det var för "sedeslöshet" som "De smÄ tingens Gud" först blev anmÀld. I Alabama, USA, blev boken nyligen förbjuden pÄ gymnasier. Men i Indien hÀvdade juristen som först framförde anklagelserna mer specifikt att den förolÀmpade indiska traditioner, kultur och moral. De "sedeslösa" inslagen Àr dock fÄ, enligt Sheila Ghose.

– Det Ă€r intressant nĂ€r man ser vilka stycken, det Ă€r ett par dĂ€r hon beskriver sexet mellan tvĂ„ Ă€lskande i rĂ€tt poetiska termer. "Den mörka triangeln" och sĂ„dana saker.

I berÀttelsen Àr den centrala konflikten att kÀrleksparet hörde till olika kastgrupperingar, kvinnan var frÄn en högre stÄende kast medan mannen var kastlös.

– Bara att tĂ€nka sig en kĂ€rlekshistoria var en skandal, sĂ€ger Sheila Ghose.

Kritik mot boken kom ocksĂ„ frĂ„n vĂ€nster: eftersom Arundhati Roy skildrade en lokal företrĂ€dare för kommunistpartiet i ofördelaktig dager. Han Ă€r "en pretentiös mansplainer" – slĂ„r Sheila Ghose fast – som sĂ€ljer ut den mest sĂ„rbara.

Inspirerar politiskt engagemang

Arundhati Roy har bara skrivit tvÄ romaner och vissa framhÄller att de skiljer sig frÄn hennes politiska essÀer. Det tycker hon sjÀlv inte om, enligt Sheila Ghose.

– Hon menar att författarens uppgift Ă€r att ifrĂ„gasĂ€tta, argumentera och provocera, i fiktionen liksom i essĂ€erna.

I en essÀ om ett kritiserat stort dammbygge i Narmadalen gör hon ocksÄ en blinkning till debutboken genom att Äkalla De smÄ tingens gud, berÀttar Sheila Ghose. Hon ser starka litterÀra kvaliteter i essÀerna, med dess blandning av ilska, poesi och ironi.

Men Ghose pekar ocksÄ pÄ att en del kritiker dömde ut sprÄket i debutboken som konstlat och sökt. Vissa menar att Arundhati Roys litteratur bara lÀses av en urban medelklass och att hon marknadsfördes i vÀst med en exotifierande bild av Indien.

SjÀlv hÀvdar Roy att hennes politiska skrifter blir lÀsta pÄ flera indiska sprÄk.

– Enligt henne sprids de bland grĂ€srotsrörelser och kan fungera som ett slags inspiration till politiskt engagemang, sĂ€ger Sheila Ghose.

Sommarserie: Förbjudna böcker

FrĂ„n nazisternas bokbĂ„l till amerikansk moralpanik – förbjuden litteratur hör inte bara till det förflutna. Allt fler böcker rensas bort frĂ„n bibliotek och bokhandlar nĂ€r censuren i vĂ€rlden ökar. Vi skriver om nĂ„gra av de titlar som har vĂ€ckt kontroverser genom historien.


Fakta: Förbjudna böcker

Under 2022 registrerade den amerikanska biblioteksföreningen ALA 1 269 försök att censurera biblioteksböcker, vilket var dubbelt sĂ„ mĂ„nga som Ă„ret tidigare.

I Ungern har regeringen krĂ€vt att barn- och ungdomsböcker som handlar om hbtq-frĂ„gor eller Ă€r sexuellt explicita ska förseglas eller slĂ„s in i papper pĂ„ bokaffĂ€rerna — och de fĂ„r inte sĂ€ljas pĂ„ affĂ€rer som ligger inom 200 meter frĂ„n skolor eller kyrkor.

Amerikanska PEN registrerade 1 477 fall av enskilda böcker som förbjudits under första halvan av lĂ€sĂ„ret 2022-2023, och det berörde 874 unika titlar. Det Ă€r en ökning med 28 procent jĂ€mfört med föregĂ„ende sex mĂ„nader, januari — juni 2022.

För 90 Ă„r sedan utförde nazisterna ett av de mest ökĂ€nda bokbĂ„len i modern tid. Den 10 maj 1933 samlades nĂ€rmare 40 000 mĂ€nniskor i centrala Berlin. Propagandaministern Joseph Goebbels hade uppmanat brĂ€nnandet av sĂ„ kallade icke-tyska böcker. NĂ€rmare 25 000 böcker ansĂ„gs vara det och 1934 hade 5 000 böcker förbjudits.

En av de författare vars böcker rensades ut av nazisterna var Heinrich Heine, som skrev den berömda raden: ”DĂ€r man brĂ€nner böcker, kommer man till slut att brĂ€nna mĂ€nniskor”.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!