Tankar om demokrati mitt emellan kontinentalplattorna

För nĂ„gra Ă„r sedan fick Myanmars –folkvalda ledare Aung San Suu Kyi en frĂ„ga av en journalist om sin syn pĂ„ demokrati.
”Tror du verkligen att alla problem försvinner bara landet blir demokratiskt?”

Myanmars statskansler Aung San Suu Kyis ord om demokrati följde med krönikör Jesper Bengtsson till en historisk plats i Island.

Myanmars statskansler Aung San Suu Kyis ord om demokrati följde med krönikör Jesper Bengtsson till en historisk plats i Island.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Krönika2021-07-28 19:44
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

”Nej”, svarade Suu Kyi. ”Demokrati betyder inte att alla problem försvinner. Det betyder att vi mĂ„ste sĂ€tta oss ned och lösa problemen istĂ€llet för att skjuta pĂ„ varandra.”

Citatet kom till mig för nÄgra dagar sedan nÀr jag stod pÄ Tingvalla pÄ Island, dÀr den islÀndska demokratin föddes Är 930. Det Àr en makalöst vacker plats i skarven mellan den euroasiatiska och den nordamerikanska kontinentalplattan, med en klippvÀgg som fond och en flod som strömmar i skarven mellan plattorna.

PÄ sommaren bildar de svarta lavastenarna en skarp kontrast mot det nÀstan sjÀlvlysande gröna grÀset och det klara flodvattnet.

BerĂ€ttelsen om Tingvalla sĂ€ger nĂ„got om demokratins förutsĂ€ttningar Ă€ven i Sverige. Tinget hölls en gĂ„ng per Ă„r och pĂ„gick under nĂ„gra veckor. Alla fria mĂ€n (ja, det fanns en begrĂ€nsning) kunde resa dit, sĂ€ga sin mening och rösta om gemensamma angelĂ€genheter. De dĂ€r veckorna var lika mycket ett tillfĂ€lle att samlas för fest, handel och affĂ€rsuppgörelser, men det var det gemensamma styret som var den egentliga anledningen. 

SkÀlet till att de första kolonisatörerna pÄ Island valde en sÄdan statsform var att de inte hade nÄgon kung. Det fanns inget överhuvud som kunde avgöra intressekonflikter och lösa problem. Island stod inför samma frÄga som USA nÀstan 1000 Är senare, nÀr de skulle forma en ny stat efter att ha varit en brittisk koloni.

Senare fick Island ett mer centraliserat system, landet underordnades den norske kungen, men under nÄgra hundra Är var det vad som nÀrmast mÄste beskrivas som en direktdemokrati.

Och dĂ€r finns sensmoralen. I vĂ„r komplexa tid framstĂ„r demokratin, frĂ€mst i de breda medierna, som ett spel. Partierna tĂ€vlar om uppmĂ€rksamhet och förhandlar sinsemellan för att bilda regering och vinna makt. 

Varför gör de det?

För att vi har valt ett system dĂ€r vĂ€ljarna, det vill sĂ€ga du och jag fĂ„r rösta pĂ„ partier som företrĂ€der olika intressen. Och nĂ€r vi ha lagt vĂ„r röst mĂ„ste de hitta ett sĂ€tt att nĂ„ majoritet. 

Det kan verka komplicerat och konfliktfyllt. Men demokrati Ă€r inte detsamma som att samhĂ€llet blir problemfritt. Det Ă€r ett sĂ€tt att lösa gemensamma problem utan att börja skjuta pĂ„ varandra. 

Och frĂ„n Island lĂ€r vi oss att alternativet till ett demokratiskt system Ă€r att styras av en envĂ„ldshĂ€rskare. 

Det tror jag Àrligt talat inte att vi vill.