Jag Àr 30 Är, vilket Àr mitt i livet, typ. Jag vaknar upp pÄ morgnarna fullt frisk, inga sjukdomar och i en hyfsad form. Jag har ett jobb att gÄ till, vilket jag alltid gör, för det ska man ju.
Veckorna, mĂ„naderna och Ă„ren rullar pĂ„. Jag borde egentligen inte ha nĂ„gonting att klaga pĂ„. Men Ă€ndĂ„ slĂ„s jag allt oftare av den dĂ€r tanken âundrar vad jag ska göra nĂ€r jag blir stor?â En tanke som Ă€r rimlig nĂ€r man Ă€r 15 Ă„r, inte 30.
Identitetskris Ă€r ett begrepp vi alla slĂ€nger oss med, men vad betyder det egentligen? Ena delen av mig sĂ€ger âmen snĂ€lla du mĂ„r bra och Ă€r fullt frisk och har en familj som Ă€lskar dig. TĂ€nk vad mĂ„nga som inte har detâ.
Andra delen av mig sĂ€ger âmen snĂ€lla du Ă€r 30 nu, gör nĂ„gonting vettigt med livet, lĂ„t inte ekorrhjulet fĂ„ hĂ€rja vidare i all oĂ€ndlighet utan att du vĂ„gar stoppa det. Ăppna dörrar dĂ€r det kĂ€nns obekvĂ€mt och obehagligt att kliva inâ.
Varför? Jo, för att det kan ju finnas nÄgonting bra och spÀnnande dÀr. Om du aldrig öppnar dem, hur ska du dÄ veta?
Det handlar sÄklart om nÄgon form av trygghet.
Och som samhĂ€llet ser ut idag, med sociala medier i huvudfokus â dĂ€r det perfekta bara Ă€r gott nog, Ă€r det vĂ€ldigt enkelt att tappa bort sig sjĂ€lv och bara fokusera pĂ„ hur jĂ€kla bra alla andra har det medan du sjĂ€lv gĂ„r runt och funderar pĂ„ vilken lokal affĂ€r som har billigast köttbullar.
Köttbullar som du sĂ„klart brĂ€nner fast i stekpannan för att du glömde köpa margarin â igen. Och medan du sitter och Ă€ter din brĂ€nda mat svĂ€mmar sociala medier över av bilder pĂ„ fina middagar folk nöjt stoltserar med.
Men Àr det facit dÄ?
I mĂ„nga fall sĂ„klart bara en fasad, men som vi dĂ„rar köper rakt av och vill brĂ€cka â med vĂ„r egen lilla fasad.
Hyckleri? Helt klart!
Jag Àr den första att strÀcka upp handen och erkÀnna att jag fallit offer för den osunda tillvaro som rÄder pÄ sociala medier. Den retoriske har naturligtvis en enkel lösning pÄ just detta problem: Sluta anvÀnd sociala medier!
Oavsett identitetskris eller inte landar jag ofta i att positivitet löser det mesta. Försök vara glad och tacksam över det du har. Le Ät personen du möter gÄendes pÄ jobbet, i affÀren eller pÄ gymmet.
Gör helt enkelt det som vÄr tids största rockpoet uppmanar till: GÄ ut och var glad, din jÀvel!