Akademiledamoten Kjell Espmark är död

Kjell Espmark avled under söndagen, bekräftar hans familj för Dagens Nyheter.

Espmark blev ledamot av Svenska Akademien 1981, där han efterträdde språkforskaren Elias Wessén på stol nummer 16.

Kjell Espmark debuterade som poet 1956 men skulle sedan vidga sitt författarskap till fler genrer.

"En minnesförvaltare"

Han kom under åren med ett stort antal diktsamlingar, romaner, pjäser, essäböcker och vetenskapliga verk.

– Det som kanske är mest slående med vad han gjorde var hans uppdrag med minnet. Hans memoarer fick ju också titeln "Minnena ljuger". Han var i hög grad en minnesförvaltare. Hans minne bakåt i Akademiens arbete sträckte sig 40 år och dessutom hade han skrivit böcker om hela Nobelprisets historia, säger Akademiens ständige sekreterare Mats Malm till TT.

– Han kunde också förhålla sig till traditioner på ett så skickligt sätt, både vad som var värt att bevara och vad som var värt att förnya.

Mellan åren 1978 och 1995 var Espmark verksam som professor vid Stockholms universitet. Som litteraturvetare var han specialist på den poetiska modernismen och har gett ut böckerna "Att översätta själen" och "Själen i bild" om dess tradition.

Ovärderliga insatser

Svenska Akademien skriver i ett pressmeddelande att Kjell Espmark gjorde "ovärderliga insatser för Akademien under fyra decennier". Han var bland annat Nobelkommitténs ordförande under åren 1987–2004.

Mats Malm säger att Kjell Espmark betytt otroligt mycket för Akademien. Och att han varit ett föredöme.

– Allt han gjorde utmärktes av en enorm precision och lyhördhet, säger Mats Malm.

– Dessutom var han alltid varm, generös och öppet nyfiken, säger han vidare och uppger att Espmark lämnar efter sig ett väldigt tomrum.

Lämnade i protest

Under våren 2018 valde Espmark tillsammans med Peter Englund och Sara Danius att i protest lämna Svenska Akademien efter skandalerna kring den så kallade kulturprofilens koppling till ledamöter i akademien.

I början av januari kom sedan beskedet från Englund och Espmark att man släppt det krav de tre tidigare ställt – att Horace Engdahls skulle avgå – och att man ”beslutat att på nytt ta del i det inre arbetet” inom akademien.

– Omsorgen om Akademiens återuppbyggnad måste gå före en enskild person, motiverade då bland annat Espmark beslutet för Dagens Nyheter.