Lars Petrini cykelpendlar dagligen från Mariefred till Läggesta station, där han tar tåget vidare till arbetet i Stockholm. Den drygt 3,5 kilometer långa sträckan på cykelbanan, som löper parallellt med bilvägen, är en bra start- och avslutning på arbetsdagen tycker han. Stora delar av året är banan täckt med överflödigt grus, något som han ogillar.
– Jag fick intrycket av att gång- och cykelbanor var prioriterat när kommunen skulle börja sopa upp vinterns grus för några veckor sedan. Så är det inte på sträckan till Läggesta, säger Lars Petrini.
För två veckor sedan var han på verkstaden och hämtade han ut sin cykel, som välsignats med nya slangar och grova däck. Det tog bara några dagar innan det blev punktering.
– Jag tror att det beror på att de inte använder naturgrus längre och det har jag inte något emot. Det är en resurs som är värd att hushålla med. Men när de sandar med krossad sprängsten är det än viktigare att de sopar oftare och mer ordentligt.
Lars Petrini berättar att han pratat med fler cykelpendlare som råkat ut för upprepade punkteringar och att verkstaden som bytte däck åt honom senast ruskade på huvudet åt det vassa gruset.
– Jag gillar att cykla och sträckningen till Läggesta är fantastiskt bra. På senare år har många fler börjat cykla till stationen och det är bara positivt, säger Lars Petrini.
Han lovordar satsningen på nya cykelställ och möjligheten att pumpa däcken som finns vid stationsområdet.
– Vill man ha fler som cyklar så måste man främja det. Om kommunen inte vill satsa på att bygga nya cykelbanor, så bör man i alla fall ta hand och underhålla de som finns, resonerar Lars Petrini.