Nyligen var det, instiftad av FN, biologiska mÄngfaldens dag. Kommunerna firar dagen med att pÄtala vikten av att vÀrna om djur, insekter och vÀxter, men sedan blir det vardag igen.
Entreprenörer anlitas av kommunen, iklÀr sig gasmask och hörselskydd pÄ vÄren och plöjer grÀsmattorna med sina lövblÄsare. Bland löven lever insekter, mÄnga dör i hanteringen och sprutas tillsammans med avgasdamm, fimpar och annat skrÀp in i buskarna, dÀr smÄfÄglarna bor, vilka bara ska tacka och ta emot skiten!
Knappt har dammet och bullret frÄn lövmaskinerna lagt sig, sÄ överröstas fÄgelsÄngen av grÀsklippare som kapar ytterligare en livlina för pollinerare och fÄglar, nÀr alla vilda blommor jÀmnas med marken, sÄ fort de ser dagens ljus.
FörtjÀnar vi fjÀrilar och fÄgelsÄng, nÀr vi gör jorden lika artfattig som asfalt?
Genom att lÄta löven ligga kvar och klippa grÀsmattan senare, sparar kommunen pengar pÄ arbete, material och bensinkostnader och det blir mindre avgaser och ovÀsen.
Alla fÄgelarter Àr fridlysta, vi bör Äterskapa kretsloppet, löv blir nÀring till jorden, det blir fler blommor och om blommorna fÄr blomma ut, blir det fler insekter som leder till fler fÄglar och mer sÄng!
Att buller ger negativa hÀlsoeffekter och att nÀrhet till djur och natur har positiv inverkan pÄ oss, borde vara ytterligare en anledning att stÀlla maskinerna, för vem vaknar inte hellre till en morgondag med fÄgelsÄng Àn asfaltsdjungel och motorbuller?