NÀr vi 40-talister var barn var inte förÀldrar grymma

Om NU inte Ă€r den stund man sĂ€ger det, NÄR intrĂ€ffar dĂ„ NU?

Om NU inte Ă€r den stund man sĂ€ger det, NÄR intrĂ€ffar dĂ„ NU?

Foto: SVT

InsÀndare2023-11-08 08:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Min nÀsa har ofta lagts i blöt och hÀr Àr inget undantag. Att sprÄket förÀndrats genom tid Àr förstÄs bra, sjÀlvklart, men för mig Àr tvÀra kast ibland lite irriterande. Vissa saker som jag lÀrde mig i skolan pÄ 1950- och 1960-talet sitter envist kvar.

Nu ger jag er chans att ge svar pÄ tal. Kalla mig gÀrna odrÀglig sprÄkpolis eller vad ni kan hitta pÄ med sÄdana ord som jag aldrig prÀntade in.

Som det dĂ€r med att ordet kylslaget skulle betyda kallt. För inte sĂ„ lĂ€nge sedan betydde kylslaget tempererad, sval och ljum (sidan 237 i Bonnies Synonymordbok frĂ„n 1995). Uttrycket, som trots allt inte Ă€r sĂ„ vĂ€ldigt gammalt, kom frĂ„n matlagning och anvĂ€ndes nĂ€r varm mat sattes i isbad för att snabbt ”kylslĂ„s”.

I Sveriges Radio P4 Sörmland sÀgs ofta (nÀstan alltid) att dagens temperatur hÄller sig mellan 13 TILL 19 grader. Oss emellan, det borde vÀl vara mellan 13 OCH 19 grader, om det rÄkar vara just de gradtalen det handlar om. Vidare, temperaturer kan inta vara varma eller kalla, utan höga alternativt lÄga. VÀdret, dÀremot, kan vara kallt eller varmt.

Av Ă€ldre datum Ă€r Ă€ven uttrycket att hĂ„lla ihop som lerÂŽoch lĂ„nghalm. Goda vĂ€nner sitter verkligen ihop, sĂ„ menas det i dag. Men ursprungligen var dock uttrycket ironiskt, nĂ€mligen att saker som verkar höra samman egentligen inte gör det. Lera och halm var inte nĂ„got hĂ„llbart byggnadsmaterial, utan brast lĂ€tt om det började skaka eller regna (KĂ€lla: Wikipedia).

Är 200 deltagare mycket eller lite? Det beror pĂ„ hur det skrivs. Knappt 200 deltagare Ă€r definitivt lite, men nĂ€ra 200 Ă€r ganska mĂ„nga. SĂ„ fick vi lĂ€ra oss.

Annat som spökar i min sprÄkhjÀrna under det grÄ hÄret Àr skillnaden mellan att Àta ensam och att Àta sjÀlv.

Vi lĂ€rde oss Ă€ven skillnaden pĂ„ fortfarande och Ă€nnu. Vi hade som exempel ”tĂ„get har Ă€nnu inte kommit”, alternativt ”vi vĂ€ntar fortfarande pĂ„ tĂ„get som inte kommit”.

SjÀlvklart var att hÄlla skillnad pÄ den 17-Ärige grabben (maskulinum singularis) och den 17-Äriga tjejen (femininum singularis).

Liknande gjorde vi skillnad pĂ„ ”tack vare och pĂ„ grund av”. Till min irritation sa man i P1-programmet SprĂ„ket att man föredrar uttrycket tack vare i alla sammanhang. Fast hur bra lĂ„ter det, att han bröt benet tack vare att han ramlade i trappan?

Numera Ă€r det dessutom grymt att vara bra. Han var grymt bra! Även om jag godtar mĂ„nga av de förĂ€ndringar som gjorts i sprĂ„ket under Ă„rtionden sĂ„ Ă€r jag fortfarande mycket glad för att mina förĂ€ldrar aldrig var grymma. Det rĂ€cker med den grymhet vi har i vĂ€rlden. 

Nu vet ni lite hur det fungerar i en 77-Ärig gubbes sprÄkhjÀrna. Det Àr bra om du inte skrattar Ät mig, men skratta gÀrna med mig.

Slutligen undrar jag nĂ€r NU infaller. För 18 mĂ„nader sedan uttryckte Ulf Kristersson ”NU fĂ„r vi ordning pĂ„ Sverige”. Fast det har vĂ€l gĂ„tt lite sĂ„dĂ€r med ordningen, sĂ„ jag undrar stilla; om NU inte Ă€r den stund man sĂ€ger det, NÄR intrĂ€ffar dĂ„ NU?

Om du tycker att det hÀr inlÀgget var sjukt bra, dÄ har du inte förstÄtt nÄgonting...