Den 21 maj kommer riksdagen att rösta om ett förslag som ska ge kärnkraftsindustrin möjlighet till statliga lån på upp till 600 miljarder kronor med en låg ränta samt ett garanterat fast elpris i 40 år. Genom att staten och vi skattebetalare på detta sätt tar den ekonomiska risken så hoppas regeringen att nya kärnkraftverk skall byggas.
Kommer våra riksdagsmän att rösta på ett sätt som man tror är bra för Sverige eller på ett sätt som man tror gynnar det egna partiets intressen inför nästa val?
Trots att Sverige avvecklat flera ålderstigna och olönsamma kärnkraftsreaktorer så ligger vi fortfarande i topp internationellt när det gäller producerad kärnkraft per capita.
Enligt Ekonomifakta från Svenskt Näringsliv (ekonomifakta.se) så var Sverige år 2023 den tredje största producenten av kärnkraft per capita i världen. Sverige, Finland och Frankrike har de senaste åren turats om att vara den största producenten av kärnkraftsel, räknat per capita. Trots detta faktum så hävdas det ofta från representanter för Tidöpartierna att "de rödgröna" lagt ner kärnkraften och att Sverige åter måste satsa på detta kraftslag för att få stabil baskraft som alltid funkar, även när det inte blåser.
Kärnkraftens stabilitet kan man ifrågasätta när allvarliga problem gjort att kärnreaktorer vid återkommande tillfällen tvingats att nödstoppa och ibland av säkerhetsskäl måste vara ur drift under flera månader för reparationer och underhåll. Dessutom är slutförvaringen av kärnkraftsavfall fortfarande en enorm utmaning, framförallt för kommande generationer.
Kriget i Ukraina har också visat hur otroligt sårbara kärnkraftverk är i en krigssituation. Kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina har som bekant både saboterats och används som en sköld av Ryssland. Ukraina har följaktligen också vänt sig till omvärlden för att få hjälp med att bygga alternativa energikällor.
Trots kärnkraftens sårbarhet vill den svenska regeringen nu bygga ett antal nya kärnkraftverk. Hur tänker man? Man har ju samtidigt också den tydliga ambitionen att stärka det svenska försvaret. Det är ju enormt mycket lättare för en angripande makt att slå ut en handfull svenska kärnkraftverk än att sabotera 10 000-tals sol- och vindkraftsanläggningar.
Angående argumentet att vindkraft och solkraft är väderberoende och inte kan erbjuda stabil baskraft så är detta inte heller helt sant. Nya typer av batterilagring har skapats och möjligheten att använda överskottsel från sol och vind för att pumpa vatten uppströms och fylla vattenmagasinen (som ju fungerar som batterier för vattenkraft) kan också bidra till nödvändig baskraft.
Kärnkraftsindustrin hävdar att man själva inte är intresserade av att satsa på ny kärnkraft eftersom den inte är ekonomiskt lönsam nu när fossilfria alternativ kan producera billigare el. Kärnkraftsindustrin hävdar också att framtida produktionskostnader för kärnkraft kommer att öka. Endast om man får statliga subventioner och framtida prisgarantier för producerad el så är man eventuellt intresserad av att starta nya projekt.
Att Tidöpartierna nu vill satsa på ny kärnkraft och använda lånefinansiering för detta (så att framtida generationer får betala) verkar faktiskt vara helt vansinnigt ur ekonomiskt synvinkel och synnerligen olämpligt ur säkerhetssynpunkt och man kan undra varför. Är det kortsiktig politisk taktik som styr?