VÀnnen Kaj Johansson finns inte lÀngre bland oss i Flen. Coronan blev för mycket till allt det andra som han hade att kÀmpa mot. Minnena frÄn mÄnga Ärs vÀnskap i de politiska sammanhangen gör sig pÄminda vid ett sÄnt hÀr besked.
Vi började bÄda inom Flens kommunpolitik pÄ 80-talet som förtroendevalda för olika partier. Arbetade sida vid sida mot kÀrnkraft i folkomröstningen som hölls. VÄra politiska stÀllningstaganden och debatter höll alltid god ton och vi hade respekt för varandras Äsikter. Kaj visade stor empati för de mÀnniskor och situationer han engagerade sig i. MÄnga Àr de minnen, skojiga och seriösa, frÄn det politiska livet tillsammans i styrelser och nÀmnder i 30-talet Är.
Kaj sĂ„g den âlilla mĂ€nniskanâ. Jag minns att nĂ€r vi satt i Flens Bostads styrelse tog han ofta upp trĂ„ngboddheten bland vĂ„ra immigranter/hyresgĂ€ster, att den sociala aspekten skulle vĂ€ga tyngre Ă€n affĂ€rsmĂ€ssigheten vid hyresansökan.
Kaj hade mÄnga vÀnner i samhÀllet och Àven bland oss politiker i olika partier.
ĂndĂ„ Ă€r det vĂ„ra samtal vid sidan av politiken som jag minns med sĂ€rskild kĂ€nsla, hans ödmjukhet och humor, tĂ„lamod och envishet.
Tack Kaj för allt trevligt vi upplevt tillsammans, kÀnns tomt att du inte lÀngre finns bland oss.
Vila i frid.