Strömmingsfisket fĂ„r fortsĂ€tta – WWF rasar

EU-lĂ€nderna har enats om att fortsĂ€tta tillĂ„ta riktat fiske av sill och strömming. VĂ€rldsnaturfonden WWF kallar beslutet för "ofattbart" och bedömer att det kan fĂ„ stora konsekvenser för Östersjöns ekosystem.

NyfÄngad fÀrsk strömming. Arkivbild.

NyfÄngad fÀrsk strömming. Arkivbild.

Foto: Hasse Holmberg/TT

EU2023-10-24 10:43

Efter nattliga förhandlingar i Luxemburg kunde medlemslĂ€ndernas fiskeministrar pĂ„ tisdagen ge klartecken för en uppgörelse som innebĂ€r minskat fiske jĂ€mfört med i Ă„r – men inte alls i den omfattning som EU-ledningen föreslagit.

För sill och strömming ville EU-kommissionen ta bort allt riktat fiske under nÀsta Är och endast tillÄta att fisken tas upp som bifÄngst vid annat fiske.

SÄ blir det inte. I stÀllet sÀnks fÄngstkvoterna.

VĂ€rldsnaturfonden (WWF) anser att följderna kan bli stora för ekosystemet i Östersjön, eftersom mĂ€ngden strömming bedöms ha minskat kraftigt.

– Vi Ă€r oerhört besvikna, det hĂ€r Ă€r ofattbart. Det hĂ€r riskerar att skapa en obalans i ekosystemet, och försvinner de funktioner som hĂ„ller det i balans kan man fĂ„ en krasch, sĂ€ger Inger Melander, expert pĂ„ fiske vid WWF.

Minskad kvot

För exempelvis Bottenviken och Bottenhavet innebĂ€r beslutet en kvot pĂ„ 55 000 ton 2024, jĂ€mfört med 80 000 i Ă„r. I centrala Östersjön landar kvoten pĂ„ 40 368 ton, jĂ€mfört med drygt 70 000 ton 2023.

David Gilljam, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet med fokus pÄ strömmingsbestÄnd, ser risker med att det riktade fisket av strömming inte stoppas.

– Det hade varit bĂ€ttre att göra det. Eller Ă„tminstone sĂ€nka det rejĂ€lt. Den sĂ€nkning som de beslutade om nu Ă€r inte sĂ€rskilt stor och minskar inte riskerna med att hamna under kritiska nivĂ„er sĂ€rskilt mycket, sĂ€ger han.

"Komplex frÄga"

Enligt David Gilljam kan strömmingens möjligheter till reproduktion försÀmras kraftigt om det riktade fisket inte upphör. Det kan i sin tur leda till att bestÄndet pÄ sikt inte lÀngre kan bedömas som livskraftigt, om det vill sig illa.

– Ur strömmingens perspektiv hade ett nollfiske varit det absolut bĂ€sta, Ă€ven om det förstĂ„s Ă€r en komplex frĂ„ga, sĂ€ger David Gilljam.

I beslutet ingĂ„r ett trĂ„lfiskeförbud under den tid som sillen leker – en Ă„tgĂ€rd som Ă€r till för att minska mĂ€ngden sill och strömming som dras upp i fisket av skarpsill, som ofta gĂ„r till djurfoder.

Kullgren: Kompromisser

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) representerade den svenska regeringen vid EU-förhandlingarna.

– Som vanligt i kompromisser sĂ„ Ă€r ju ingen till hundra procent nöjd, men för svenskt vidkommande fĂ„r jag medge att vi Ă€r nĂ€ra den svenska stĂ„ndpunkten. Vi ska ha lĂ„gt satta fiskemöjligheter, men möjliggöra för det smĂ„skaliga fisket som Ă€r för humankonsumtion. Och det har vi lyckats med, sĂ€ger han till TT och SR Ekot.

– Alla som har kompromissat vet ju att det finns alltid nĂ„got som skaver. Men det Ă€r sĂ„ hĂ€r man sĂ€tter fiskekvoter i Europa. Skulle varje land göra det hĂ€r sjĂ€lv skulle vi inte ha en bra situation för vĂ„ra fiskebestĂ„nd, sĂ€ger landsbygdsministern i Luxemburg.

Fakta: FÄngstkvoter för 2024

HĂ€r Ă€r EU-lĂ€ndernas beslut om fĂ„ngstkvoter för fisket i Östersjön 2024 (jĂ€mförelse i procent med 2023 inom parentes):

Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 55 000 ton (-31)

Sill i vĂ€stra Östersjön: 788 ton, endast som bifĂ„ngst (oförĂ€ndrat)

Sill i centrala Östersjön: 40 368 ton (-43)

Sill i Rigabukten: 37 959 ton (-17)

Torsk i östra Östersjön: 595 ton, endast som bifĂ„ngst (oförĂ€ndrat)

Torsk i vĂ€stra Östersjön: 340 ton, endast som bifĂ„ngst (-30)

RödspĂ€tta: 11 313 ton (oförĂ€ndrat)

Skarpsill: 201 000 ton (-10)

Lax i egentliga Östersjön: 53 967 stycken (-15)

Lax i Finska viken: 10 144 stycken (+7)

KÀlla: EU:s ministerrÄd.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!