Forskare: MÄnga fastnar i byrÄkrati

Stöd, projekt och kortsiktiga ÄtgÀrdsprogram. Ambitionerna finns nÀr det gÀller integrationen. Men resultatet blir ofta kortare kurser eller tillfÀlliga stödanstÀllningar.
–De blir fĂ„ngade i det byrĂ„kratiska nĂ€tverket, sĂ€ger Nina Gren vid Lunds universitet.

Det finns problem med alltför korta projekt för integrationen, enligt forskare.

Det finns problem med alltför korta projekt för integrationen, enligt forskare.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2021-05-23 17:39

Nina Gren Àr lektor i socialantropologi vid Lunds universitet och har forskat kring integration i Sverige. Hon tycker att det Àr bra att levnadsförhÄllanden för olika invandrargrupper nu kartlÀggs av The Global Village.

– Vi borde vara förbi diskussionen om att peka ut grupper. Jag kan förstĂ„ kritiken, men det Ă€r viktigt att veta, sĂ€ger hon.

Hon ser flera orsaker till att integrationen av svensksomalier Àr svÄr.

– De har en krigssituation bakom sig. MĂ„nga har upplevt vĂ„ld och krigshandlingar, och har ocksĂ„ en oro för anhöriga som sitter fast pĂ„ olika hĂ„ll. Jag tycker att det Ă€r aningslöst att bara prata om skĂ€rpta krav. Det motverkar sitt syfte, sĂ€ger hon.

Dubbelt upp av fördomar

Hon konstaterar att somalier Àr utsatta för fördomar bÄde pÄ grund av att de Àr afrikaner och muslimer.

– Det gör att de möter mycket diskriminering och rasism.

I det svenska integrationssystemet finns dock bÄde goda och höga ambitioner, förklarar hon. Men det Àr inte alltid det blir sÄ lyckat.

– MĂ„nga fastnar i byrĂ„krati, med praktik, subventionerade anstĂ€llningar, cv-kurser och projekt. Kanske stjĂ€lper det mer Ă€n det hjĂ€lper.

Visst finns det individer och grupper som lyckas ta sig vidare, men för mÄnga blir det en lÄng rÀcka av tillfÀlliga ÄtgÀrder som inte leder fram till ett riktigt jobb, förklarar hon.

– Myndigheter vill kunna vissa upp goda resultat. Det Ă€r viktigt att personer Ă€r i sysselsĂ€ttning. Det kan vara lite vad som helst, en kurs eller ett program, inte bara jobb.

Andreas Diedrich, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, som ocksÄ forskat kring integration, Àr inne pÄ samma linje.

– För att stödja integration mĂ„ste man tĂ€nka mer lĂ„ngsiktigt. Man kan ifrĂ„gasĂ€tta om ett projekt pĂ„ ett eller tvĂ„ Ă„r kan Ă„stadkomma nĂ„got sĂ„ komplext som integration, sĂ€ger han.

Pengar fördelas decentraliserat

Han tycker att systemet med decentraliserade pengar för integrationen borde ses över för att minska kortsiktigheten.

– Som det Ă€r nu fördelas pengarna ut via olika myndigheter som Arbetsförmedlingen, lĂ€nsstyrelser, TillvĂ€xtverket och Europeiska socialfonden.

Men det Àr inte sÀkert att det blir sÄ mycket "verkstad" för pengarna, tycker han.

– Ofta gĂ„r projekten ut pĂ„ samverkan mellan olika myndigheter, och samverkan Ă€r komplext. NĂ€r projekten Ă€r slut gĂ„r myndigheterna vidare som förut.

Han ser segregationen som ett stort hinder för integrationen.

– I vissa lĂ€nder, som i Australien, fĂ„r man som nyanlĂ€nd inte vĂ€lja var man ska bo. DĂ€r fördelas bostĂ€der ut utifrĂ„n behov av arbetskraft. Det har lett till att nyanlĂ€nda lĂ€ttare kommer in i samhĂ€llet.

Men Andreas Didrich Àr tveksam till att sÀrskilda grupper kartlÀggs pÄ det sÀtt som The Global Village nu gör.

– Det bekrĂ€ftar och förstĂ€rker bilden av gruppen som ett problem, sĂ€ger Andreas Diedrich.

Fakta: KartlÀggning av invandrargrupper

Stiftelsen The Global Village, som bland annat arrangerar JÀrvaveckan, kartlÀgger sex olika invandrargrupper utifrÄn levnadsförhÄllanden. Först ut Àr svensksomalierna. Rapporten "Fakta för förÀndring: sÄ ser svensksomaliernas livsförhÄllanden ut" visar pÄ bland annat hög arbetslöshet, lÄg sjÀlvförsörjningsgrad och lÄg ekonomisk standard för stora delar av gruppen.

KĂ€lla: StiftelsenThe Global Village

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!