ââHar man ett överskott pĂ„ en tredjedels procentenhet av BNP, och du har en nominell tillvĂ€xt pĂ„ runt 4 procent, sĂ„ tar det 5-10 Ă„r att komma tillbaka ner till skuldankarets nivĂ„ pĂ„ 35 procent, sĂ€ger riksgĂ€ldsdirektören Hans Lindblad till TT.
Uttalandet görs sedan han höjt prognosen för den offentliga svenska skulden till 45 procent av BNP 2021.
Professor Lars Calmfors stÀller sig tveksam till kalkylen. Han tror att skuldkvoten kommer att öka betydligt mer i krisens spÄr, kanske upp mot 60 procent av BNP.
Inflation minskar skulden
Och nĂ€r skulden sedan ska börja betas kommer det behövas skattehöjningar eller budgetĂ„tstramningar, tror Calmfors â om inte Riksbanken slĂ€pper i vĂ€g inflationen över mĂ„let. Modellen Ă€r att med prislyft höja BNP och dĂ€rmed minska skulden som andel av BNP.
"Men det kan bli en kÀnslig balans: vi vill ju inte starta en okontrollerad inflationsprocess", skriver Calmfors i ett mejl till TT.
"Det kommer att behöva formuleras en lÄngsiktig plan för hur skuldkvoten ska tas ner igen. Förhoppningsvis kan det till stor del ske via tillvÀxt men det kan ocksÄ pÄ sikt krÀvas konsolideringsÄtgÀrder i form av finanspolitiska Ätstramningar. FörÀndringar av ramverket kan bli aktuella", tillÀgger han.
Hans Lindblad ser för sin del inga skÀl att skruva pÄ det finanspolitiska ramverket.
ââMen det Ă€r i grunden en politisk frĂ„ga, tillĂ€gger han.
Större statliga Ätaganden
Mats Hydén, chefsanalytiker pÄ Nordea, tror pÄ en rejÀl översyn av hela ramverket, bÄde vad gÀller skuldankaret och överskottsmÄlet. Detta dÄ den bristande beredskap som coronakrisen har blottlagt kan antas leda till större statliga Ätaganden i framtiden.
"Hade man till exempel vÀgt in riskerna och konsekvenserna för en pandemi sÄ skulle man sannolikt upprÀtthÄllit en större beredskap som hade kostat pengar", skriver han i ett mejl till TT.
Professor Karolina Ekholm, före detta vice riksbankschef, Àr inne pÄ samma linje.
"Jag tror att ramverket kommer att behöva anpassas till en ny verklighet nÀr det blir dags för nÀsta översyn. Men det ligger lÄngt i framtiden sÄ mycket kan ju hÀnda tills dess", skriver hon i ett mejl till TT.
Sverige Àr inte dÀr nu, men hon vill i sammanhanget ocksÄ höja ett varningens finger för överbelÄning.
"Det finns skÀl att undvika att skuldsÀttningen ökar sÄ mycket att vi ganska snabbt hamnar i ett lÀge rÀntor och amorteringar pÄ skulden blir en stor del av statens totala utgifter och dÀrmed trÀnger ut andra viktiga utgifter", skriver hon.
Ladan Àr tom
Intresset för svenska statspapper, bÄde med korta och lÄnga löptider samt i utlÀndsk valuta, ser bra ut inför den massiva upplÄning som RiksgÀlden nu ska dra igÄng, enligt Hans Lindblad.
ââVi har gjort flera emissioner i nĂ€rtid, dĂ€r vi har utökat volymerna. Och vi ser Ă€ndĂ„ att alla vĂ„ra papper har blivit kraftigt övertecknade, sĂ€ger han.
I runda slÀngar sitter utlÀndska banker och fonder pÄ cirka 30 procent av utestÄende svenska obligationer, medan Rikbanken inom ramen för det stödköpsprogram som lanserades 2015 har köpt pÄ sig ungefÀr hÀlften av utbudet. Resterande femtedel av obligationerna har köpts upp av svenska fonder, pensionsbolag, storföretag och banker.
Finansminister Magdalena Andersson (S) sÀger till TT att hon ser en smÀrtgrÀns för hur mycket statsskulden kan öka, men att de senaste Ärens "sparande i ladorna" har gett regeringen möjlighet att vidta kraftiga ÄtgÀrder i coronakrisen.
Nordeas Mats Hydén pÄminner dock om att ladan hon talar om egentligen Àr tom. Och nÀr man öppnar dörren Àr det enda som finns en telefon pÄ vÀggen.
"DÄ gÀller det att telefonen funkar och att leverantörerna pÄ andra sidan telefonlinjen (det vill sÀga obligationsinvesterarna) Àr pÄ tÄrna och stÄr redo att leverera", skriver han.
RĂ€ntegapet minskade
Vilka marknadseffekterna blir av den ökade upplÄningen Àr svÄrt att sÀga nÄgot om, sÄ lÀnge man inte vet hur Riksbanken gör med sina stödköp nÀr alla nya statspapper kommer ut pÄ marknaden.
Hans Lindblad beskriver reaktionen hittills pÄ RiksgÀldens höjda upplÄningsprognos som positiv: RÀntegapet till tyska statspapper minskade nÄgot nÀr planen lades fram.
ââDet Ă€r svĂ„rt att tĂ€nka sig ett bĂ€ttre betyg nĂ€r vi aviserar en sĂ„ pass stor förĂ€ndring av lĂ„nebehovet som vi Ă€ndĂ„ gör, sĂ€ger han.
Vad Riksbanken avser att göra lÀgger han sig inte i.
ââRiksbanken agerar pĂ„ andrahandsmarknaden. Vi agerar pĂ„ primĂ€rmarknaden. Vi emitterar det staten behöver. Det Ă€r den enda hĂ€nsyn vi har att ta. Vi ska se till att staten kan betala rĂ€kningarna i alla lĂ€gen.