Varje Är sÄ hÀr dags lÀmnar Svenska kraftnÀt en rapport till regeringen om hur det svenska elsystemet ska klara sommaren, men framför allt de kallaste timmarna under kommande vintrar.
Den gÄngna vintern var tidvis dramatisk, bland annat nÀr flera kÀrnkraftsreaktorer stod stilla för reparation. Men tack vare att frÀmst hushÄllen tidigare hade dragit ner förbrukningen tydligt i takt med de skenande elpriserna, klarade Sverige att hÄlla effektbalansen Àven den vÀrsta timmen, den sÄ kallade topplasttimmen.
ââMen hade vi bibehĂ„llit förbrukningen hade vi behövt koppla ned, sĂ€ger Lowina Lundström, divisionschef System pĂ„ Svenska kraftnĂ€t.
Elen hade inte rÀckt
DÄ hade importen inte rÀckt för att tÀcka upp elbehovet topplasttimmen 16 december 2022 mellan klockan 09 och 10. Importen var dÄ som högst pÄ 3 290 MW, ungefÀr motsvarande tre kÀrnkraftsreaktorer, vilket var den hittills högsta nivÄn.
Kommande vinter ser utsikterna för att klara de kallaste dygnen bÀttre ut, situationen i omvÀrlden ser hyfsat god ut.
Men dÀrefter vÀxer problemen högst pÄtagligt.
ââDen största skillnaden Ă€r att vi ser en enorm stor ökning av förbrukningen, sĂ€ger Lowina Lundström.
FrÀmst Àr det industrin och elbilarna som vÀntas sluka mer el.
Tio timmar bortkoppling
Vintern 2025/2026 kan det komma att saknas 6 300 MW nÀr kylan slÄr till om vintern blir extra strÀng. Vintern dÀrpÄ saknas inhemsk el pÄ mellan 8 700 och 10 300 MW, beroende pÄ vÀderlek, vid den sÄ kallade topplasttimmen. DÄ rÀcker heller inte importen.
Via datakörningar som Svenska kraftnÀt gjort blir det effektbrist minst en timme vid tvÄ tredjedelar av simuleringarna. DÄ handlar det om att manuellt koppla bort delar av samhÀllet frÄn elnÀtet för att skydda systemet, enligt Lowina Lundström. Datamodellerna pekar pÄ att delar av Sverige blir strömlöst orovÀckande lÀnge.
ââDĂ„ Ă€r vi uppe i nĂ€stan tio timmar i effektbrist.
TT: Ăr det om det blir en normalvinter?
ââPrecis, och det tar ocksĂ„ hĂ€nsyn till den importmöjlighet som vi berĂ€knas kunna ha. Men om vi antar att hela EU drar ner sin förbrukning med fem procent, dĂ„ gĂ„r vi ner till tvĂ„ timmar, sĂ„ det har stor pĂ„verkan, sĂ€ger hon.
Ăkad flexibilitet
Ăven om ytterligare vindkraftsproduktion kommer in i det svenska elsystemet tills dess, sĂ„ blĂ„ser det ofta dĂ„ligt just nĂ€r ett smĂ€llkallt högtryck placerar sig över landet. Och som regel ser det likadant ut i vĂ„ra grannlĂ€nder som vi annars skulle ha kunnat importera el ifrĂ„n.
Lowina Lundström ser en del nödvĂ€ndiga Ă„tgĂ€rder att vidta fram tills dess. Mer flexibilitet mĂ„ste in, till exempel i form av en ökad effektreserv. Efter nĂ€sta vinter försvinner Karlshamnsverket ut i kylan med nuvarande EU-regler. Ăven ökad förbrukningsflexibilitet kan öka balansen pĂ„ marknaden, till exempel kan elslukande industrier fĂ„ betalt för att dra ner pĂ„ förbrukningen vid vissa kritiska tillfĂ€llen.
ââMen ocksĂ„ om vi har en fortsatt stor besparing av elanvĂ€ndning sĂ„ ser vi att det har enormt stor betydelse, framför allt vid topplasttimmen, sĂ€ger Lowina Lundström.