Skenande elpriser Àr pÄdrivande i utvecklingen. Bara elpriserna bidrog till att lyfta inflationen med 0,4 procentenheter frÄn oktober till november.
ââDet Ă€r en jĂ€ttestor effekt. Och ser man vad som hĂ€nder i december Ă€r det Ă€nnu större dramatik, sĂ€ger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker pĂ„ Nordea.
ââNu Ă€r vi bara halvvĂ€gs igenom december, men det kan bli en dubbelt sĂ„ stor effekt jĂ€mfört med november. SĂ„ vi kan ha en inflation som nĂ€rmar sig 4 procent i december, tillĂ€gger han.
Men enligt Isaksson ser det fortfarande ut som att inflationstrycket i svensk ekonomi kommer att mattas av en bit in i 2022, bland annat med vÀsentligt lÀgre elpriser i handeln med terminskontrakt för leveranser om ett halvÄr.
OsÀkerhet större Àn vanligt
Fast mycket tyder pĂ„ att energipriserna blir fortsatt höga över vintern och dĂ€rmed blir ocksĂ„ inflationstalen höga â vilket Ă€ter upp hushĂ„llens köpkraft och trycker upp rĂ€ntelĂ€get i ekonomin.
ââMen den bĂ€sta bedömningen Ă€r att det hĂ€r Ă€r tillfĂ€lligt, sĂ€ger Isaksson.
Han rÀknar Àven med att fraktpriserna gÄr ned under 2022, vilket samtidigt minskar trycket pÄ varusidan.
ââPĂ„ ett Ă„rs sikt borde inflationen vara betydligt lĂ€gre Ă€n i dag, sĂ€ger Isaksson.
Samtidigt varnar Isaksson för att osÀkerheten vad gÀller inflationen Àr större Àn vanligt, pÄ grund av pandemin och den ovÀntat starka globala efterfrÄgan pÄ varor, logistikproblem och höga transportkostnader.
Matpriserna vÀntas öka
Matpriserna sjönk i november och var ovÀntat lÄga i november. Men de vÀntas ta fart uppÄt de nÀrmaste mÄnaderna.
ââDet Ă€r ett klassiskt mönster. Vi har sett det förut, att energipriser stiger kraftigt och sedan slĂ„r det igenom med viss fördröjning pĂ„ matpriserna, sĂ€ger Isaksson.
Alexandra StrÄberg, chefsekonom hos LÀnsförsÀkringar, kÀnner ingen större oro för den snabbt stigande inflationen. Hon gör en jÀmförelse med utvecklingen i USA:
ââInflationsuppgĂ„ngen i USA Ă€r bredare och har stĂ€rkts av sysselsĂ€ttningen, det vill sĂ€ga att det Ă€r ett hĂ„rt tryck pĂ„ arbetsmarknaden och med löneökningar. Det ser vi inte i Sverige utan hĂ€r Ă€r det samma skĂ€l som ligger bakom som tidigare, med andra ord de volatila elpriserna.
Inflationstakten, enligt mĂ„ttet KPIF, var i november 3,6 procent, jĂ€mfört med 3,1 procent i oktober. Ăkningen var ovĂ€ntat stor. Snittprognosen bland analytiker lĂ„g pĂ„ 3,4 procent, enligt en sammanstĂ€llning gjord av Refinitiv.
Men rensar man bort energipriserna lÄg KPIF-inflationen i november pÄ 1,9 procent. Det kan jÀmföras med Riksbankens inflationsmÄl pÄ 2 procent.
MĂ„ttlig marknadsreaktion
Marknadsreaktionen var mÄttlig pÄ inflationstalen. RÀntorna pÄ tvÄ- och tioÄriga statsobligationer steg nÄgra punkter, medan kronan försvagades marginellt mot bÄde dollarn och euron. Stockholmsbörsen vÀnde frÄn plus till minus, men det Àr oklart om det hÀngde samman med inflationstalen.
Torbjörn Isaksson rÀknar med att inflationen kommer att pressa riksbankschefen Stefan Ingves och hans direktion att besluta om minskade stödköp 2022 och kanske skruva pÄ Riksbankens sÄ kallade rÀntebana, det vill sÀga prognosen för framtida rÀntehöjningar.
Kan bli högre borÀntor
Effekterna av denna typ av Ätstramningar kan bli ett allmÀnt högre rÀntelÀge pÄ bolÄn och andra typer av krediter i Sverige.
StrÄberg pÄ LÀnsförsÀkringar tror dock inte att Riksbanken kommer med nÄgra drastiska ÄtgÀrder pÄ grund av den inflation som nu rÄder.
ââMan kan inte bygga en ny penningpolitik kring energipriserna utan det behövs andra saker för att Riksbanken ska se över sin strategi. Det finns heller inte nĂ„gra höga förvĂ€ntningar pĂ„ löneökningar, sĂ„ det styrker ocksĂ„ att Riksbanken inte kommer att göra nĂ„gonting.
RÀttad: I en tidigare version förekom en felaktig siffra i rubriken.