Syftet med skatten Àr, enligt regeringen, att stÀrka de offentliga finanserna sÄ att statsskulden kan hÄllas nere. Det gör samhÀllet bÀttre rustat att stÄ emot vid en stor bankkris eller annan framtida kris i det finansiella systemet.
Ăven om riksdagen sĂ€ger ja, sĂ„ fĂ„r regeringen tre uppmaningar, sĂ„ kallade tillkĂ€nnagivanden, av riksdagen.
Det första innebÀr att riksdagen uppmanar regeringen att undanta kommunernas bolag Kommuninvest frÄn skatten eftersom det annars kan innebÀra att kommuner fÄr högre kostnader för sina investeringar. Regeringen ombeds Äterkomma med ett förslag senast den 1 oktober nÀsta Är som lÄter Kommuninvest slippa riskskatten frÄn och med 2023. Kommuner och regioner bör ocksÄ kompenseras för de ökade kostnader de fÄr, anser riksdagen.
Det andra tillkÀnnagivandet gÄr ut pÄ att regeringen ska se till att "lokalt förankrade banker" inte drabbas.
Det tredje handlar om att svenska banker inte ska missgynnas i förhÄllande till utlÀndska. Riksdagen oroas för att det annars kan bli fallet eftersom skatten Àr utformad sÄ att den bara ska tas ut pÄ skulder som hör till bankers rörelse i Sverige.
"Utskottet ser en risk att utlÀndska banker kan omstrukturera sin verksamhet till sÄ kallad lÄneförmedling och dÀrmed undgÄ riskskatten", skriver skatteutskottet i sitt betÀnkande.
Skatten ska tas ut av kreditinstitut med skulder pÄ mer Àn 150 miljarder kronor, frÄn och med 2022. Den berÀknas ge staten intÀkter om cirka 5 miljarder kronor.