"Omotiverat höga priser pÄ Àgg"

Det finns tecken pÄ bristande konkurrens och omotiverade prisökningar i livsmedelsbranschen, enligt Konkurrensverket.
–Vi Ă€r bekymrade över utvecklingen, sĂ€ger Leif Nordqvist, projektledare pĂ„ myndigheten.

Konkurrensverket ser risker i livsmedelsbranschen. Arkivbild.

Konkurrensverket ser risker i livsmedelsbranschen. Arkivbild.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Ekonomi2023-06-27 12:19

Myndighetens granskning av livsmedelsbranschen Àr i ett tidigt skede, men redan i den inledande undersökningen har myndigheten sett "indikationer" som tyder pÄ bristande konkurrens.

– Det handlar bland annat om att det Ă€r svĂ„rt med nya butiksetableringar och att vi har en vĂ€ldigt koncentrerad dagligvarumarknad i Sverige, sĂ€ger Leif Nordqvist som Ă€r samordnande projektledare för genomlysningen.

Koncentrerad marknad

Myndigheten har Ă€ven sett bristande konkurrens i Ă€ggkedjan. Äggpriserna har höjts mer Ă€n vad som kan motiveras av inköpspriset hos packeri och dagligvaruhandel.

– Vi började titta pĂ„ Ă€gg för att Ă€ggproducenterna undrade vart pengarna tog vĂ€gen. Vi gick igenom alla led noggrant och har kunnat svara pĂ„ den frĂ„gan. I och med att vi har en koncentrerad marknad har det lett till en osĂ€kerhet om vad saker egentligen kostar. Det gör att vissa aktörer tar ut omotiverat höga priser som inte kommer Ă€ggbönderna till del, sĂ€ger Susanna SĂ€llström Matthews, sakkunnig ekonom pĂ„ Konkurrensverket.

Enligt Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, har branschens vinstmarginaler generellt minskat under perioden med hög inflation.

"Ägg Ă€r en speciell varukategori som senaste Ă„ret prĂ€glats av en bristsituation samtidigt som vi haft generella kostnadsökningar genom hela livsmedelskedjan. Vi kommer nu att titta nĂ€rmre pĂ„ detta", skriver hon i ett mejl till TT.

Kyckling nÀst pÄ tur

I nÀsta steg kommer andra livsmedel granskas pÄ samma sÀtt, bland annat kyckling eftersom man sett liknande prisökningar dÀr. Matolja, bröd och ost Àr andra livsmedel som ska synas i alla led. Det Àr troligt att granskningen kommer visa liknande mönster Àven dÀr, tror SÀllström Matthews.

– Vi Ă€r intresserade att se om det Ă€r ett generellt mönster, men det verkar rimligt. Sen vill jag framhĂ„lla att det Ă€r vĂ€ldigt stora skillnader. Vi har sett att det finns prisökningar som inte Ă€r motiverade, sen finns det ökningar som Ă€r motiverade. Det varierar vĂ€ldigt mycket vad aktörerna fĂ„r betala i inköpspris, men vissa utnyttjar att konkurrenten har ett högt pris Ă€ven om de sjĂ€lva köpt in ett överskott till ett lĂ„gt pris.

"Viktig aspekt"

Det Àr ett problem att pengarna inte nÄr Àggproducenterna eftersom det Àr dÀr de behövs mest, menar hon.

– Producenterna behöver ju de pengarna för att kunna göra investeringar och möjliggöra för Ă€ggproduktion i framtiden. Det har mindre att göra med rĂ€ttvisa och mer att göra med dynamisk effektivitet, det Ă€r en viktig aspekt att ha med sig.

TT: Vad kan man tÀnka pÄ som konsument för att pengarna ska hamna hos producenten?

– Det finns mĂ„nga smĂ„ aktörer, som har eget packeri och som kör direkt till butik. Om man köper den typen av produkt sĂ„ gĂ„r pengarna oavkortat till producenten, det kan man tĂ€nka pĂ„.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!