Minskat tryck för nya räntehöjningar

– Det var väl inte helt oväntat. Men det blev lite mer nedåt än vad jag hade tänkt mig, säger SEB-ekonomen Olle Holmgren.

I motsvarande enkät i april räknade marknadens aktörer med ett fall för KPIF-inflationen till 4 procent på ett års sikt.

Minskar trycket på Riksbanken

Enkätens resultat bidrar till att minska trycket på Riksbanken att fortsätta höja styrräntan, vilket borde glädja skuldtyngda hushåll och företag, vars räntekostnader skenat iväg till följd av det gångna årets rekordsnabba höjningar av styrräntan, från 0 till 3,50 procent.

– Det här är bra siffror för Riksbanken. De tittar mycket på det här, säger Holmgren.

Han noterar samtidigt att inflationsförväntningarna på lite längre sikt inte rör sig nämnvärt. På två års sikt ligger inflationsförväntningarna nu på 2,3 procent, mot tidigare 2,4 procent. På fem års sikt är de på 2,1 procent, mot tidigare 2,2 procent.

– De långsiktiga förändringarna är bara avrundningseffekter. De rörde sig faktiskt bara några hundradelar nedåt, vilket slog om till en tiondel, säger Holmgren.

En räntehöjning till

Penningmarknadens förväntningar på styrräntan är enligt tisdagens rapport från Kantar Prospera att den höjs till cirka 3,7 procent inom tre månader för att om ett år ha sänkts till cirka 3,2 procent. På två års sikt – det vill säga i maj 2025 – räknar de med en styrränta på cirka 2,7 procent.

Riksbankens så kallade räntebana pekar mot att styrräntan höjs i juni eller september för att sänkas något först till sommaren 2025.

Holmgren räknar också med en höjning till av styrräntan, upp till 3,75 procent i juni. Sedan ser han framför sig att räntan ligger kvar på denna nivå – den högsta nivån sedan 2008 – fram till en första sänkning på räntemötet i april 2024.

"Det är en global inflation"

Han tror dock omvärldens utveckling är minst lika viktig som de penningpolitiska besluten i Riksbanken när det gäller inflationen framöver.

– Det är en global inflation och den stora trenden det närmaste året kommer fortsätta att vara global, säger han.

Han tycker också det ser ut som att marknaden verkar räkna in mer finansiella problem i banksektorn eller risken för att USA:s regering ska få finansieringsproblem på grund av politiska låsningar i kongressen som stoppar en höjning av skuldtaket.

– Marknaden både i USA och Sverige prisar in ganska snabba omsvängningar och än så länge har man inte trenderna med sig tillräckligt mycket, vare sig vad gäller tillväxt och inflation, säger Holmgren.

Rättelse: I en tidigare version angavs felaktiga siffror för KPIF-inflationen.