FrÄn 1 juli till 31 juli ökade matpriserna med i genomsnitt 1,5 procent. Det Àr den nÀst högsta prisökningen pÄ en mÄnad som Matpriskollen har registrerat. Bara i maj var prisökningen nÄgot högre.
ââDet kanske inte lĂ„ter sĂ„ mycket, men det Ă€r vĂ€ldigt mycket. Ser man till enskilda produkter och kategorier har ökningen varit betydligt högre, sĂ€ger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, som jĂ€mför priser i dagligvaruhandeln.
Bland de varor som ökade mest förra mĂ„naden fanns lantkorv och avokado som steg med nĂ€rmare 10 procent. Ăven ost och mjölk, som redan sett en kraftig prisökning, steg med 7 respektive 5 procent.
Tio procent pÄ sju mÄnader.
Sedan i januari har priserna pÄ matrelaterade produkter ökat med i genomsnitt 10,3 procent. Anledningen Àr de ökade kostnaderna för rÄvaror, energi och transporter till följd av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Den allt svagare svenska kronan gentemot dollarn och euron pressar ocksÄ upp matpriserna.
De varor som ökat mest i pris sedan början av Äret Àr mejeriprodukter, ost och kött. Matfett har stigit med över 25 procent sedan januari och kyckling med nÀrmare 24 procent.
ââKronfĂ„gels kycklingfilĂ© har gĂ„tt frĂ„n 106 kr till 134 kronor, det Ă€r en ökning med 27 procent. Det Ă€r det som Ă€r verkligheten för konsumenterna, sĂ€ger Ulf Mazur.
Att just kyckling har blivit sÄ mycket dyrare beror enligt Ulf Mazur pÄ, förutom de ökade spannmÄls- och energipriserna, kortare ledtider, det vill sÀga tiden det tar för en produkt att nÄ konsumenten. Korta ledtider gör att producenternas ökade kostnader slÄr igenom mycket snabbare i butikerna.
Priserna fortsÀtter upp
Sverige Àr lÄngt ifrÄn det enda landet med skenande matpriser. Nya siffror frÄn sammanslutningen OECD visar att i juni ökade matpriserna i medlemslÀnderna med 13,3 procent, vilket Àr den största siffran sedan 1975.
Ulf Mazur tror att priserna kommer att fortsÀtta stiga och att den genomsnittliga matprisökningen kommer att hamna pÄ 15 procent i Är. En av orsakerna till det Àr att det finns en efterslÀpning, dagligvaruhandeln har ofta lÄnga ledtider, det tar tid innan kostnadsökningarna slÄr igenom i butik. Vissa varor som har fÄtt ökade produktionskostnader har Ànnu inte fÄtt högre priser. Detta gÀller till exempel barnmat och drycker.
ââDet Ă€r förvĂ„nande att priset pĂ„ drycker inte höjts Ă€nnu med tanke pĂ„ att priset pĂ„ energi och rĂ„varor gĂ„tt upp och att aluminium, plast och kartong som anvĂ€nds till förpackningar blivit dyrare. Dessutom krĂ€vs det ju ofta mycket transport för drycker, sĂ€ger han.
Planera köp efter extrapriser
Det finns saker man kan göra som konsument för att hÄlla nere matkostnaderna. Bland annat vara uppmÀrksam pÄ extrapriser och utgÄ ifrÄn dem nÀr man planerar vad man ska Àta, menar Ulf Mazur.
ââOm man ser att gurkan kostar 30 kronor styck kanske man inte ska köpa gurka den hĂ€r veckan utan i stĂ€llet vĂ€lja en annan grönsak.
ââDet kommer att bli vĂ€ldigt mycket tuffare för folk. Till syvende och sist Ă€r det alltid konsumenten som fĂ„r betala.