Riksbanken redo att höja räntan – om det krävs

Räntebeskedet kommer efter sex räntesänkningar på sammanlagt 1,75 procentenheter sedan maj 2024. Men också efter två månader i rad – januari och februari – med oväntat hög inflation i Sverige.

I februari steg KPIF-inflationen till hela 2,9 procent – en bra bit över Riksbankens mål på 2,0 procent och Riksbankens prognos på 2,3 procent.

Tror inflationen går över

Riksbanken höjer sin inflationsprognos för året markant, från 2,0 till 2,5 procent i genomsnitt. Men huvudscenariot är att "inflationen är övergående", enligt Erik Thedéen.

Det som driver på är livsmedelspriser – som kakao, kaffe och mejerivaror – men även utrikes resor och hyror. Det finns också så kallade korgeffekter, då den varukorg som Statistiska centralbyrån använder för att beräkna inflationen har justerats vid årsskiftet.

Erik Thedéen tycker inte att läget känns likadant som inför inflationschocken 2022, då prisuppgångarna kom på bred front. Men helt säker är han inte.

– Vi kan inte vara säkra på att det vi nu ser – kakao, kaffe eller mejeriprodukter – bara är övergående utbudsstörningar. Det skulle kunna sprida sig, säger han.

– Vi får ju också lite starkare efterfrågan och det kan späda på inflationen. Det är det som är min oro, att bedömningen att det här är övergående visar sig inte stämma, tillägger han.

Global utveckling "dramatisk"

När det gäller matpriserna – som lett till kraftiga protester bland hushåll och bojkotter av vissa butikskedjor – välkomnar Thedéen att regeringen har kallat till sig matjättarna för ett möte:

– Jag välkomnar att det läggs ett tryck på livsmedelsbranschen. Allt som kan öka konkurrensen och transparensen i prissättningen är välkommet rent generellt, men också för penningpolitiken.

Thedéen beskriver samtidigt den globala utvecklingen som “dramatisk” när det gäller Trumpregeringens tullkrig och tvära geopolitiska kast kring Ukrainakriget och USA:s beredskap att försvara europeiska Natoländer.

Kronans förstärkning i turbulensen välkomnas dock, då detta dämpar risken för importerad inflation. Och de gigantiska satsningar på försvar och infrastruktur som planeras i Europa – särskilt Tyskland – är ur ett svenskt perspektiv också positiva, enligt Thedéen.

Fast det medför en ökad risk för statsfinansiella problem i EU-länder med sämre förutsättningar, tillägger han.