RĂ€ntorna
RÀntor kan vara högre Àn nÄgon procent, det har vi fÄtt lÀra oss sedan förra sommaren. Det gÀller bÄde lÄn och sparande.
ââVi har inte haft nĂ„gon rĂ€nta pĂ„ sparkonton pĂ„ 15 Ă„r. Enda möjligheten till avkastning har varit aktier. Men nu Ă€r det möjligt att fĂ„ avkastning pĂ„ sparpengar utan att ta risker, sĂ€ger Shoka Ă hrman, sparekonom pĂ„ SPP.
Robert Bergqvist, seniorekonom pÄ SEB, ser att detta ocksÄ pÄverkar stora investerare.
ââJag hör ocksĂ„ frĂ„n stora investerare att det finns ett nytt alternativ för placeringar nu i lĂ„nga rĂ€ntor. Det Ă€r ett nytt beteende.
.
Otrohet mot banken
Tyngda under bolÄnerÀntor har svenskarna fÄtt se bankerna göra rekordvinster.
ââDet beror pĂ„ det sĂ„ kallade rĂ€ntenettot, skillnaden mellan inlĂ„nings- och utlĂ„ningsrĂ€ntor, sĂ€ger Jan Bertoft, generalsekreterare pĂ„ Sveriges Konsumenter.
Storbankerna ger lÄga rÀntor pÄ sparande. Men det gÄr att fÄ bÀttre rÀntor hos nischbankerna, konstaterar han, och allt fler bankkunder fÄr upp ögonen för det.
ââDet finns en större medvetenhet nu hos bankkunderna, man bjussar inte pĂ„ de pengarna till bankernas vinster lĂ€ngre. Man mĂ„ste inte ha sina pengar hos sin husbank, sĂ€ger Jan Bertoft.
.
Svaga kronan
Vi har ocksÄ fÄtt anledning att bekanta oss med effekterna av kronkursen. Dels förstÄs som dyrare importprylar och semesterresor utomlands, dels effekterna för sparare.
ââDen svaga kronan mot dollarn har faktiskt gynnat mĂ„nga sparare som har pengar i globalfonder. DĂ„ Ă€r kronkursen inte bara en nackdel, sĂ€ger Shoka Ă hrman.
.
Krockkudde
Vi Àr nog lite mer beredda pÄ att det kan uppstÄ olika problem nu, tror Shoka à hrman, och mÄnga har haft nytta av att ha sparpengar att ta av.
ââVi har pratat om buffertar och krockkuddar sedan lĂ€nge. MĂ„nga har ocksĂ„ haft det efter pandemin. Det Ă€r nog dĂ€rför ekonomin har tickat pĂ„ sĂ„ bra.
Men hushÄllens bolÄnerÀntor har mÄngdubblats pÄ kort tid, och mÄnga drabbas direkt av det eftersom de har rörlig rÀnta.
ââDet kan hĂ€nda att fler vĂ€ljer bunden rĂ€nta pĂ„ en del lĂ„n nĂ€r rĂ€ntan börjar sĂ€nkas nĂ€sta Ă„r. Nu tycker nog mĂ„nga att det Ă€r för dyrt. Men det Ă€r ett sĂ€tt att skaffa sig en krockkudde i sin ekonomi, sĂ€ger hon.
.
Spara energi
Vi kan spara pÄ elen nÀr vi mÄste, konstaterar Shoka à hrman.
ââVi lĂ€rde oss att energieffektivisera. Det Ă€r en av de viktigaste sakerna vi lĂ€rde oss.
Jan Bertoft Àr inne pÄ samma linje. Energibesparingen fick stora effekter.
ââDet talades om ransoneringar, men det visade sig att nĂ€r vi mĂ„ste spara sĂ„ kunde vi. Ransoneringen kom pĂ„ skam, och det blev bĂ€ttre för alla, sĂ€ger han.
.
Koll pÄ maten
Vi har mer fokus pÄ maten och vad den kostar numera, konstaterar Jan Bertoft, generalsekreterare pÄ Sveriges Konsumenter.
ââVi har blivit mer multilojala. Vi handlar inte bara i en kedja för att vi har kort dĂ€r, utan vi gĂ„r till flera butiker och jagar extrapriser, sĂ€ger han.
Vi har ocksÄ successivt blivit bÀttre pÄ att inte slÀnga sÄ mycket mat. I alla fall i hushÄllen, berÀttar han. Det pekar NaturvÄrdsverkets statistik fram till och med 2021 pÄ. Jan Bertoft tror att den trenden fortsÀtter.
ââHypotesen Ă€r att vi har lĂ€rt oss att ta hand om vĂ„rt matsvinn, sĂ€ger han.
.
Begagnat
Vi har lÀrt oss att bÄde köpa och sÀlja mer begagnat, enligt Sofia Hagelin, kommunikationschef pÄ köp- och sÀljsajten Tradera. SÄ Àr det ofta i sÀmre tider, och sedan pandemin har försÀljningen ökat. Men nu Àr det rekord.
ââTrots en stark ökning pĂ„ senare tid Ă€r oktober vĂ„r bĂ€sta mĂ„nad nĂ„gonsin, sĂ€ger hon.
Det som ökar mest Àr försÀljningen av herrklÀder, men ocksÄ damklÀder, samlarbilder, tv- och datorspel.
Hos Röda Korset, som sÀljer skÀnkta saker, har försÀljningen ocksÄ ökat. Men Magnus Lindén, enhetschef för second hand, kan inte sÀga sÀkert om ökningen beror pÄ ekonomin.
ââSecond handförsĂ€ljningen har gĂ„tt upp under flera Ă„r.