FÄ kallar sig rasister och de flesta stora organisationer har bÄde mÄngfaldsplaner och policy mot diskriminering. Samtidigt prÀglas hela samhÀllet och inte minst arbetsmarknaden av ojÀmlikheter, konstaterar Martin Wolgast och Sima Nourali Wolgast vid psykologiska institutionen pÄ Lunds universitet.
ââStudie efter studie har visat att personer som inte uppfattas som vita svenskar har högre arbetslöshet, lĂ€gre löner, Ă€r tydligt underrepresenterade pĂ„ ledande befattningar och i vĂ€sentligt större utstrĂ€ckning utsĂ€tts för trakasserier, sĂ€ger Sima Nourali Wolgast.
Men rasism pÄ arbetsmarknaden Àr en komplex frÄga att grÀva i, eftersom sprÄkbruket kring rasism Àr laddat och statistik i Sverige inte baseras pÄ uppgifter om hudfÀrg, konstaterar de i studien, som genomförts i samarbete med lÀnsstyrelsen i Stockholm.
Fler karriÀrskutt
NÀstan 3 000 personer har deltagit i undersökningen och dessa har forskarna delat in i "vita" och "icke-vita", dels baserat pÄ hur de sjÀlva definierar sig och dels pÄ vilken del av vÀrlden de sjÀlva eller deras förÀldrar Àr födda i.
De som har ursprung i Sverige, VÀsteuropa och Nordamerika tjÀnar bÀttre, fÄr oftare gÄ internutbildning och har tagit fler skutt uppÄt i karriÀren genom befordringar Àn de med ursprung i andra delar av vÀrlden.
Samtidigt svarar 32,5 procent av dem som i studien kallas "icke-vita" att de har blivit annorlunda behandlade pÄ arbetet den senaste mÄnaden pÄ grund av sin etnicitet eller hudfÀrg.
Allra vanligast Ă€r att personer frĂ„n Mellanöstern eller Afrika har denna erfarenhet â 46 procent svarar ja.
Det kan till exempel handla om att man anser sig behöva arbeta dubbelt sÄ hÄrt som andra för att fÄ motsvarande erkÀnnande eller att ens Äsikter inte tas pÄ allvar.
Rekryteringsmetod pÄverkar
Eftersom det Àr vÀlkÀnt och visat i mÄnga tidigare studier att sÄdana hÀr skillnader finns Àr det viktigt att förstÄ hur de uppkommer, anser forskarna. Ett av svaren handlar om hur det gÄr till nÀr ny personal anstÀlls och nÀr anstÀllda sedan fÄr möjlighet avancera till högre positioner.
UtifrÄn svar frÄn chefer och rekryteringsansvariga har forskarna kommit fram till att personer med bakgrund i Sverige, VÀsteuropa och Nordamerika gynnas av nÀtverksbaserad rekrytering.
ââDet kan bero pĂ„ att man kĂ€nner varandra, man kĂ€nner dem man anstĂ€ller eller dem man befordrar vidare. Vissa yttrar det mer explicit, att "vita svenskar anstĂ€ller vita svenskar", men det finns inte alltid nĂ„gra bevis, det gĂ„r inte att sĂ€tta fingret pĂ„, sĂ€ger Sima Nourali Wolgast.
"KÀnner sig obekvÀma"
Samtidigt finns det ofta ett motstÄnd mot förÀndring, enligt de svar forskarna fÄtt.
ââDet Ă€r laddat. Svenskar kĂ€nner sig obekvĂ€ma nĂ€r man pratar om rasism.
EnkÀten Àr inte gjord bland slumpvis utvalda, utan bland personer som kontaktats via anslag pÄ webbsajter och sociala medier eller via olika organisationer, men enligt forskarna finns det bland de svarande ÀndÄ en god spridning i Älder, kön, inkomst- och utbildningsnivÄ samt hudfÀrg och etnicitet.