Debatt: Region Sörmland måste ta itu med cancerklyftan

En person med lägre inkomst löper större risk att utveckla cancer jämfört med en person med högre inkomst. Det är den yttersta konsekvensen av ojämlikheten i deltagande inom cancerscreening i Sverige. När Region Sörmland ska ta beslut om budgeten för 2022 den 23 november är vår förhoppning att denna cancerklyfta ska bli en central prioritering.

Cancerscreening räddar liv. Med hjälp av screening för bröstcancer (mammografi), livmoderhalscancer (gynekologisk cellprovtagning) och tarmcancer kan vården i många fall upptäcka cancer innan den gett upphov till symptom, och därmed sätta in en mer effektiv och skonsam behandling. 

Men för att screeningen ska fungera måste människor gå när de blir kallade. Långt ifrån alla gör det. Cancerfondens rapport ”Segregerad screening” visar att Region Sörmland ligger på artonde plats i landet när det gäller deltagande i screening för att upptäcka bröstcancer. När det gäller screening för livmoderhalscancer ligger man på sjunde plats. 

Skillnaderna mellan olika sörmländska kommuner är också stora när det gäller deltagande i bröstcancerscreening. Gnesta ligger lägst med 68 procents deltagande medan Katrineholm och Nyköping delar förstaplatsen med 83 procents deltagande. 

Denna utmaning är svår men livsviktig. Bokstavligt talat. Vi skulle i Sverige kunna rädda 194 liv om året om alla tre screeningprogram nådde samma deltagande som kommunerna med högst deltagande. 

Vi ser att det görs mycket i Region Sörmland när det gäller screening. Vi välkomnar förslaget i budgeten för 2022 om att regionen äntligen ska börja med tarmcancerscreening. Vår förhoppning är att Sörmland nu ska bygga ut detta program så snabbt som möjligt eftersom vi vet att det kan rädda många liv. 

Samtidigt ser vi att mycket mer kan göras. Region Sörmland måste sätta frågan om hälsoklyftor och ojämlik cancerscreening högt på agendan. Man behöver göra analyser av deltagandet och genomföra fler riktade insatser mot grupper och områden med lågt deltagande. Det kan röra allt från utformning av kallelser, till hur tidsbokning fungerar och om det skickas påminnelser eller inte. Det kan vara att ta personlig kontakt med kvinnor som inte deltagit i screeningen på lång tid. Men det är en helt nödvändig investering eftersom den kan ge fler möjlighet till ett långt och bra liv. 

Det är helt oacceptabelt att vi har så stora skillnader både mellan olika grupper i samhället och mellan regionerna när det gäller deltagande i screening. Låt 2022 bli året då vi på allvar tar itu med hälsoklyftorna i Sverige. 

Ulrika Årehed Kågström
Generalsekreterare för Cancerfonden