Minska statens klÄfingrighet för skogens bÀsta

Skogsindustrin Àr en hörnsten i svensk ekonomi och en av Sveriges viktigaste basindustrier som skapar jobb i hela landet.

Skogsindustrin Àr en hörnsten i svensk ekonomi och en av Sveriges viktigaste basindustrier som skapar jobb i hela landet.

Foto: Jessica Gow/TT

Debatt2022-05-04 21:09
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Det finns mĂ„nga vĂ€rden i skogen som behöver bevaras och förstĂ€rkas, nĂ„got Ă€ven en skogsĂ€gare ser nyttor med. De vill och mĂ„ste fĂ„ göra det pĂ„ frivillig basis och pĂ„ en nivĂ„ sĂ„ de kan fortsĂ€tta att bruka skogen till det den Ă€r tĂ€nkt. Idag stĂ„r de under stĂ€ndigt hot att nĂ„gon, vem som helst, kan pĂ„stĂ„ att det finns naturvĂ€rden pĂ„ marken som i sin tur stoppar brukandet eller tvingar fram ett naturreservat och förhindrar uttag frĂ„n skogen som brukats och skötts i generationer. 

Vi besökte nĂ„gra skogar i sydöstra Sörmland med LRF och Mellanskog som gav oss mĂ„nga tankar om skogen och hur de pĂ„verkas av statens pekpinnar. Ett exempel Ă€r skogen som vĂ€xt i över 100 Ă„r, som varit vĂ€lvĂ„rdad och gallrats för att fĂ„ fram raka fina tallar som kan anvĂ€ndas i byggnation framöver. NĂ„gon pĂ„stĂ„r sig hittat en sĂ€llsynt blomma och ett omotiverat stort omrĂ„de tas i ansprĂ„k att bli naturreservat mot markĂ€garens vilja. SkogsĂ€garens planer kastas omkull och kan inte ta ner skogen och sĂ€ljas som planerat. De investeringar och renoveringar som planerats pĂ„ gĂ„rden kan dĂ€rför inte ske. 

Ett annat exemplet var dÀr lÀnsstyrelsen tvingat fram en naturreservatsbildning utan att skrivit in hur skadeangrepp ska hanteras. Med de senaste Ärens granbarkborreangrepp har man nu ett heldött omrÄde om cirka 100 hektar skog dÀr man pÄ nÄder fÄtt ta ner trÀden men inte forsla bort dem. Idag ligger det torra stammar huller om buller och angrÀnsande skog har ocksÄ fÄtt stora angrepp med stora brukningsförluster som resultat. Ett Äsknedslag pÄ fel plats sÄ blir omrÄdet en oslÀckbar fackla i en oöversiktlig skogsbrand.

Skogen vi har omkring oss Ă€r odlad skog, Ă€ven om den ”alltid funnits dĂ€r”. Det Ă€r för att tillvĂ€xten för skog Ă€r 60-120 Ă„r beroende pĂ„ trĂ€dslag och plats. PĂ„ en skogsfastighet har man olika skogsbestĂ„nd i olika Ă„ldrar just för att kunna avverka över tid nĂ€r skogen Ă€r mogen och behov av investeringar uppstĂ„r. För det vilda djurlivet Ă€r det bra med olika skogsbestĂ„nd eftersom de finner föda i olika skeden av skogens tillvĂ€xt. Skogen binder Ă€ven koldioxid under tiden den vĂ€xer, som blir kvar i de trĂ€produkter som produceras efter avverkningen. Nyplantering garanterar att koldioxidupptagningen Ă„terupptas igen.

Skogsindustrin Ă€r en hörnsten i svensk ekonomi och en av Sveriges viktigaste basindustrier som skapar jobb i hela landet. Den spelar ocksĂ„ en nyckelroll i utvecklingen mot ett hĂ„llbart, biobaserat samhĂ€lle. VĂ„rt varierade brukande och Ă€gande av skogen genom generationer har skapat den biologiska mĂ„ngfald och de vĂ€rden som skogen ger oss idag. Det fĂ„r inte omkullkastas av klĂ„fingerhet och kortsiktiga lösningar av myndigheter som inte ser det lĂ„ngsiktiga och hur alltet hĂ€nger ihop i helheten, för skogens bĂ€sta. 

VÀrdena som finns i skogen kommer att finnas kvar Àven om inte staten klÄfingrar sig fram. Frivilligheten i skogsbruket kommer kunna göra det Ànnu bÀttre eftersom mÄngfalden kommer bevaras pÄ de för marken lÀmpliga stÀllen. En skogsÀgare kÀnner sin skog och vill precis som vi andra ha en mÄngfald av skog.

Martina Johansson (C)
Riksdagsledamot Sörmland, nr 1 pÄ riksdagslistan

Martina Hallström (C)
KommunalrÄd Nyköpings kommun och nr 4 pÄ riksdagslistan