Vi i StrÀngnÀs barn- och utbildningsnÀmnd arbetar med den Ärliga justeringen av nÀsta Ärs budget. MÄnga med tankar runt skolan, förskolan, grundskolan och gymnasiet, ser antalet kronor som huvudanledningen för barns, elever och studenters kunskapsutveckling.
Jag har pÄ senaste nÀmndmöte stÀllt ett antal frÄgor till förvaltningen i syfte att visa pÄ förbÀttringsomrÄden som inte mÄste innebÀra nya pengar. Det handlar mer om att se pÄ hur tilldelade medel anvÀnds.
Till exempel finns i StrĂ€ngnĂ€s kommun, liksom i alla kommuner, förstelĂ€rare med olika uppdrag. Ăver tid finns risken att denna karriĂ€rstege blir en uppgift man har med litet innehĂ„ll.
Jag har i min frÄgestÀllning önskat lyfta frÄgan med förstelÀraruppdraget för att belysa hur förvaltningen kan utnyttja förstelÀrarna i utvecklingsarbetet. Hur mÄnga har vi i olika skolformer, förskola, grundskola och gymnasiet och vad ger tjÀnsten för utveckling till det dagliga utvecklingsarbetet?
Vidare har kommunen ett uppdrag att genomföra lĂ€xhjĂ€lp och lovskola. Ăr dessa "extra uppdrag" genomförda sĂ„ att det stödjer eleverna pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? Min oro Ă€r att det blir just en extrauppgift som inte helt genomarbetas i hela organisationen. Olika skolenheter gör pĂ„ olika vis. NĂ„gra ger bra stöttning till elever. PĂ„ andra skolor blir det mest en verksamhet, som inte leder till vare sig kunskapsutveckling eller högre betyg. Men kostnaden finns dĂ€r oavsett utfall.
StrÀngnÀs skolor brottas, precis som mÄnga skolor i landet, med problemet att elever inte kommer till skolan i den utstrÀckning som skolplikten föreskriver. Vi har skrÀmmande exempel pÄ att mÄnga elever helt uteblir frÄn skolverksamheten. Som en ÄtgÀrd har förvaltningen föreslagit en sÀrskild verksamhet som man kallar en sluss, som ska hjÀlpa och stötta elever att ta steget tillbaka till skolan.
Min frÄga Àr om den verksamheten nu efter mer Àn ett och ett halvt Är blir verklighet? Medel finns avsatt i budget för Äret och inför kommande Är, men varför tar inte verksamheten form?
I snart tre Ärs tid har vi, i nÀmnden, tagit del av sammanstÀllda betygsresultat frÄn den kommunala grundskolan. Resultaten har rapporterats, men den djupa analysen bakom skolornas verksamhet har Ànnu inte presenterats.
Min frÄga pÄ detta omrÄde Àr hur nÀmnden kan fÄ vetskap om att skolorna gör analysen för att kunna utveckla sina verksamheter? FrÄgan Àr ocksÄ om den enskilda skolan sjÀlv gör analysen eller om det görs en samlad analys. Finns det en plan för allas gemensamma arbete i syfte att öka kunskaperna hos vÄra elever?
En enkel frÄga handlar om elevernas mobiltelefoner. En av vÄra kommunala skolor har infört en mobilfri skola sedan januari detta Är. Om den skolan redan nu ser positiv effekt pÄ studiero med mera och om det finns en erfarenhet frÄn en skola, Àr det dÄ inte möjligt att snabbt verka för att samtliga kommunala skolor fattar beslut om en mobilfri skolmiljö?
Jag har lagt fram fler frÄgor till barn- och utbildningsförvaltningen i syfte att fÄ kunskap om direkta utvecklingsomrÄden. Min tro och egen erfarenhet Àr att det finns förbÀttringsomrÄden som inte Àr budgetpÄverkande. Med medel inom befintlig budget kan organisationen prioritera olika omrÄden och med ett samlat arbete nÄ högre effektivitet och kunskapsutveckling.
Mer pengar Àr inte lösningen pÄ alla utmaningar.
Per Hildebrand
Ledamot (M) barn- och utbildningsnÀmnden i StrÀngnÀs kommun