Skoldebatten under valrörelsen var stundom hÄrd. Kanske inte svÄrt att förstÄ dÄ resultaten i StrÀngnÀs kommunala skolor fortsÀtter att falla och dÄ kommunens ansvariga majoritetspolitiker konsekvent tonar ner det. Inför sommaren 2022 klarade endast drygt hÀlften (53 procenr enligt Skolverket) av eleverna i den kommunala grundskolan godkÀnda betyg i nian. Under den innevarande mandatperioden bidrog majoritetens beslut att sammanlagt 260 elever inte blev behöriga till gymnasieutbildning efter nian.
Ăven om ansvariga politiker erkĂ€nner att det finns âmindreâ problem, sĂ„ skyller de ofta pĂ„ friskolorna och det nuvarande kösystemet. Kösystemet innebĂ€r att alla friskolorna frĂ„n teminsstart har fyllt sina klasser. Det medför att elever som kommer inflyttande till kommunen under lĂ€sĂ„ret eller Ă€r nyanlĂ€nda hamnar i kommunens skolor.
StrÀngnÀs har bra friskolor som varken badar i pengar eller delar ut vinster. Andra kommuner, i samma situation som oss med en stor andel friskolor, har inte pÄ lÄnga vÀgar samma lÄga resultat i sina kommunala grundskolor. Eftersom de kommunala skolorna har en annorlunda elevsituation behövs mer resurser till dem.
En stor orsak till att elever inte klarar skolan Ă€r förĂ€ldrars utbildningsbakgrund. Robert Putnam har i sin bok âOur kidsâ visat pĂ„ hur samhĂ€llen dras isĂ€r nĂ€r eleverna âĂ€rverâ studieförmĂ„ga av sina förĂ€ldrar. Skollagen tydliggör skolans kompensatoriska uppdrag. Tanken med vĂ„r nuvarande grundskola Ă€r att skolan ska kompensera för elevernas bakgrund, ge dem en stark bildningsresa som vĂ€g in i vuxenlivet, till gagn för dem sjĂ€lv och samhĂ€llet.
Kanske Ă€r det dags att lĂ€mna gamla idĂ©er och i stĂ€llet anvĂ€nda oss av nya lösningar som Ă€r anpassade till dagens utmaningar. Troed Troedson ger oss ett exempel dĂ€r lĂ€raren bara undervisade fem elever Ă„t gĂ„ngen. Alla vet att det centrala i skolan Ă€r mötet mellan eleven och lĂ€raren. DĂ„ borde vi ocksĂ„ satsa pĂ„ det â mer lĂ€rartid.
NÀr StrÀngnÀspartiet var i majoritet under 90-talet infördes tvÄ elevstödjande ÄtgÀrder. Först sÄ anammade vi Gunilla GuvÄs modell dÀr vi redan i förskolan identifierade barn som behövde stöd. NÀr barnet sen blev elev var skolan beredd att fortsÀtta det arbetet, med resultatet att alla barn/elever klarade de första Ären i skolan bra. Den andra ÄtgÀrden var att placera socialtjÀnstens personal pÄ vÄra grundskolor som gjorde att skolan tidigt kunde stödja elever och dess familjer.
Arbetet med att fĂ„ bĂ€ttre kunskapsresultat i Ă„rskurs 9 börjar i förskolan. Barn som blir elever i grundskolan och saknar nycklarna till inlĂ€rning missar bĂ„de sitt sprĂ„k och mattekunskaper. Att börja pĂ„ högstadiet med vetskapen att inte förstĂ„ leder ofta till hemmasittning. Ăr man inte i skolan lĂ€r man sig inget och tillsammans med tidigare kunskapsluckor skapas dagens situation i StrĂ€ngnĂ€s kommunala grundskolor.
Det Àr under de senaste tvÄ valperioderna som raset skett i skolans resultat. De tvÄ partier som styrt (M + S) och som nu fÄtt förnyat förtroende av vÀljarna, behöver all hjÀlp de kan fÄ för att klara att vÀnda den svÄra utvecklingen. DÀrför föreslÄr StrÀngnÀspartiet att vi etablerar en kriskommitté dÀr alla partier ingÄr.
StrÀngnÀspartiets mÄtto i alla tider har varit tidiga insatser. Vi mÄste vinna eleverna i förskolan/lÄgstadiet/mellanstadiet. Om alla politiker i Barn- och UtbildningsnÀmnden brinner för det, dÄ skulle eleverna som kommer in pÄ Thomasgymnasiet kunna sin matematik.
HĂ„kan Bertilsson
Marie Ericsson Drotte
Lars Ăsterblom
StrÀngnÀspartiet