Basindustrin är central för svensk ekonomi. De råvaror den utvinner och de produkter företagen tillverkar bidrar till exportintäkter och därmed till samhället. Den bidrar även till sysselsättning – inte bara i den egna produktionen, utan också indirekt i leverantörsleden samt via skatteintäkter till offentlig sektor. Varje jobb i basindustrin skapar ytterligare två jobb. En svag produktion i basindustrin påverkar således hela samhället.
Nyligen presenterade regeringen årets ekonomiska vårproposition där man konstaterar att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och att konjunkturen försvagas ytterligare i år. BNP-tillväxten väntas bli starkare 2025, men trots det kommer Sverige fortsatt befinna sig i ett svagt konjunkturläge med bland annat fortsatt hög arbetslöshet. Den bilden delas av de flesta ekonomiska bedömare och även av Industriarbetsgivarna.
Ras i produktionen under 2023. Tittar vi på hur det går för industrin kan vi konstatera att basindustrin backade med drygt 14 procent 2023 och tillverkningsindustrin med omkring 5,5 procent. En svag utveckling, driven av snabbt och kraftigt stigande räntor med efterföljande nedgång i konjunkturen både i Sverige och på viktiga exportmarknader. Data hittills i år visar inte på någon vändning.
Blickar vi framåt tyder indikatorerna tyvärr på en fortsatt svag utveckling. Konjunkturinstitutets senaste barometer visar exempelvis på ett fortsatt mycket dämpat stämningsläge i industrin. Det gäller stål- och metallindustrin samt byggmaterialindustrin (cement, betong, kalk, keramiska produkter, porslinsprodukter etcetera).
Inom de här branscherna är det framför allt synen på orderstocken som drar ned och uppfattas som för liten av väldigt många företag. En dämpad efterfrågan kan delvis kopplas till den tröga situationen för bostadsbyggande. För stål- och metallindustrin kan läget även kopplas till en fortsatt svag orderingång för stålanvändare i EU – exempelvis fordonsindustrin – under årets första kvartal.
Stämningsläget inom skogsindustrin är något ljusare. En uppåtgående trend bröts dock för sågverken i den senaste mätningen och Konjunkturinstitutets barometer indikerar återigen ett svagt stämningsläge. Inom massa- och pappersindustrin bedöms orderstockarna fortfarande vara för små, men utvecklingen går åt rätt håll.
Snart lägre räntor – förhoppningsvis. Inflationen har tydligt fallit tillbaka och är i mål i Sverige. Även i euroområdet har inflationen fallit tillbaka snabbt. I USA har det däremot varit lite trögare under senare tid. Sannolikt börjar Riksbanken och Europeiska centralbanken sänka räntan i närtid. Det bör göra läget bättre för industrin. Som alltid är prognoserna osäkra – geopolitiska risker och den relativt starka utvecklingen i USA kan äventyra lättnaderna i penningpolitiken.
Även om det blir en start på räntesänkningarna i år är det dock rimligt att förvänta sig att räntorna kommer vara högre än under senare år. Detta pekar, tillsammans med relativt höga byggkostnader och regleringar som gjort bostadsmarknaden till en dåligt fungerande marknad, mot att det dröjer innan bostadsinvesteringarna kommer i gång i Sverige. Det innebär ett sänke för basindustrin. En stor del av produktionen går dock på export och till andra branscher än bostadssektorn vilket sammantaget talar för en ljusning under 2025.
Finanspolitiken måste börja leverera. För att säkra en starkare ekonomisk framtid spelar inte bara penningpolitiken en viktig roll, även finanspolitiken är avgörande. Det krävs strategiska beslut som främjar tillväxt och stödjer industrin. Produktivitetstillväxten i Sverige är svag och regeringen – liksom Konjunkturinstitutet – förväntar sig inget snabbt skifte kommande år. Detta minskar möjligheterna till stigande realinkomster, satsningar på välfärden och ett ökat välstånd. Dessutom måste många komponenter, som exempelvis kompetens- och elförsörjning, komma på plats för att den gröna omställningen ska bli av. Det finns en bred samsyn kring detta.
Det pratas mycket om produktivitet, tillväxt och konkurrenskraft i olika sammanhang, både på hemmaplan och i EU. Olika utredningar och kommissioner analyserar frågorna. Industriarbetsgivarnas förhoppning är att initiativen denna gång leder till ett tydligt trendbrott. Det är rimligt att förvänta sig att regeringen prioriterar stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt för att kunna möta de utmaningar vi står inför och för ett ökat välstånd.
Kerstin Hallsten
Chefekonom Industriarbetsgivarna