Tillväxten i svensk ekonomi är svag. Det är ett problem, eftersom nivån på tillväxten spelar en avgörande roll om välståndet kan öka. De svaga siffrorna påverkar oss alla – anställda, företag, civilsamhälle och politiker. Inte minst de senare utifrån det faktum att flera allvarliga hinder för en ökad tillväxt i både näringslivet och offentlig sektor har sin grund i långtgående politiska regleringar.
Dessa regleringar och dess följdverkningar var en av anledningarna till att regeringen tillsatte en produktivitetskommission med uppdrag att undersöka hinder och möjligheter för en ökad tillväxt. Nyligen lämnade kommissionen över en första delrapport "Goda möjligheter till ökat välstånd” till finansminister Elisabeth Svantesson (M). I betänkandet presenteras två viktiga inriktningar för det fortsatta arbetet: en förändrad bostadspolitik och ett ökat fokus på regelförenklingar.
Det sistnämnda tar avstamp i hur svenska företag behöver förhålla sig till en djungel av komplicerade regelverk och förordningar. Majoriteten av regleringarna fyller visserligen ett syfte. Men det finns en hel del regler som har spelat ut sin roll och vars främsta funktion numera är att de hindrar en ökad tillväxt och högre produktivitet. Främst genom att företagen tvingas spendera både tid, pengar och personalkostnader på att leva upp till poänglösa krav.
Regelkrånglet har haft särskilt negativa effekter inom vissa branscher – som byggsektorn – där det leder till högre produktionskostnader och minskad produktion. Det får även följder i andra sektorer, som arbetsmarknaden. Det förekommer att företag inte kan rekrytera, eftersom personer med rätt kompetens har haft svårt att hitta boende.
Kommissionen för bland annat fram två kontroversiella förslag: dels en friare hyressättning i nyproduktion, dels återinförandet av fastighetsskatten. Det är kloka idéer som inte sällan får kärnväljare i vänster- och respektive högerblocket att koka av ilska, vilket har varit en del av problemet. Bostadsmarknaden har inte varit föremål för förändringar, eftersom större partier har vägrat att stöta sig med medelklassen.
För att förändra bostadspolitiken till det bättre, och på så vis stärka den långsiktiga ekonomiska tillväxten i Sverige, krävs en större och blocköverskridande politisk kompromiss.
Politikerna har fått en väl avvägd instruktionsbok om hur produktiviteten och tillväxten kan stärkas. Frågan är om de har ork nog att ta till sig innehållet och driva igenom förslagen?
Naod Habtemichael är fristående centerpartistisk skribent på Liberala Nyhetsbyrån